Mötesplatsen för dig inom pappers- och massabranschen, jun, 26 2017
Senaste Nytt

Reportage Smartare förpackningar krävs för minskat matsvinn

Att en livsmedelsförpackning till stor del är förnybar är bra. Men den måste också hjälpa till att reducera matsvinnet om den ska bidra till hållbar utveckling på riktigt.
Att en livsmedelsförpackning till stor del är förnybar är bra. Men den måste också hjälpa till att reducera matsvinnet om den ska bidra till hållbar utveckling på riktigt.
Helén Williams, universitetslektor i miljö- och energisystem på Karlstad universitet.
Helén Williams, universitetslektor i miljö- och energisystem på Karlstad universitet.
Publicerad av
Simon Matthis - 28 mar 2017

För att förpackningar ska bli produkter för hållbar utveckling måste fokus flyttas från förpackningen i sig (som produkt) till dess funktion (som tjänst).

I snitt kommer endast 5-10 procent av ett livsmedels miljöpåverkan från dess förpackning. En långt större miljöbov är matsvinnet som står för runt 20-30 procent av ett livsmedels miljöpåverkan, enligt beräkningar. För att minska svinnet måste vi börja se på förpackningar utifrån ett tjänsteperspektiv och titta på vilken funktion de har och inte bara hur lite resurser det krävs för att tillverka förpackningen och hur mycket av den som går att återvinna.

– Efter 20 års ensidigt fokus på förpackningen som produkt och som ett miljöproblem börjar vi nu titta på förpackningen som funktion, eller tjänst, och betrakta den ur ett helhets- och livscykelperspektiv. En förpackning som inte gör sitt jobb ordentligt kan orsaka en ökad miljöbelastning trots att den går att tillverka med mindre resurser. En hushållsstudie indikerar att minst 20 procent av matavfallet är förpacknings-relaterat, men siffran är troligen högre. Totalt slänger konsumenterna i den rika delen av världen cirka 20-30 procent av inköpta livsmedel. Omfattningen av problemet visar att det är en samhällsmässigt viktig fråga att försöka lösa, berättar Helén Williams, universitetslektor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet.

Hon och hennes kollegor utgår från ett tvärvetenskapligt perspektiv och undersöker olika produktlösningar utifrån hela deras livslängd och i relation till hur väl de gör sitt jobb, det vill säga ger konsumenter färska varor i lagom stora förpackningar, som är lätta att tömma, återförsluta, förvara och ger god information om innehållet och dess hållbarhet. De har även tagit fram en modell, den första i sitt slag, som behandlar den miljömässiga avvägningen mellan förpackningsegenskaper och livsmedelssvinn kvantitativt.

– Att till exempel erbjuda mindre portionsförpackningar eftersom vi har många enmanshushåll är i de flesta fall miljösmart även om det innebär mer förpackning per portion/dosering. Innehållsleverantörer kan förmodligen ta mer betalt för sina produkter om de anpassar dem efter konsumenternas behov, eftersom de flesta är beredda att betala mer för en vara som motsvarar ens förväntningar, tillägger hon.

Långsam utveckling

Det pågår många forskningsprojekt i syfte att ta fram nya smarta förpackningar, inte minst på materialsidan. På KTH undersöker till exempel doktoranden Jonatan Henschen antibakteriella funktioner hos nanocellulosa, vilket skulle kunna öka matens hållbarhet och därmed minska matsvinnet. Även om de ledande aktörerna inom industrin aktivt deltar i många forskningsprojekt som skulle kunna

leda till en reducering av matsvinnet så tycker inte Helén Williams att utvecklingen går särskilt snabbt.

– Företagen måste bli modigare och våga titta runt hörnet och inte bara på nästa kvartalsrapport. När man har tänkt på ett visst sätt kring något i 20 år tar det tid att ställa om sitt tänkande. Att betrakta en förpackning som en tjänst istället för som en produkt är ganska nytt. Omställningen är dock nödvändig om morgondagens förpackningar ska ha en funktion som är bättre anpassad efter konsumenternas faktiska behov och en jämnare fördelning av de livsmedel som produceras, säger hon avslutningsvis.

Text: Anders Lindgren