Mötesplatsen för dig inom pappers- och massabranschen, jul, 16 2019
Senaste Nytt

Smurfit Kappa investerar en halv miljard i Piteå

Smurfit Kappa Piteå. Foto: Smurfit Kappa
Smurfit Kappa Piteå. Foto: Smurfit Kappa
Publicerad av
Simon Matthis - 12 dec 2018

Smurfit Kappa investerar nästan en halv miljard kronor i sitt kraftpappersbruk i Piteå. Uppgraderingarna omfattar kapacitetshöjningarna i sodapannan, nya elfilter samt kvalitetsförbättringar i kokarlinjerna bland annat. Den nya utrustningen kommer i huvudsak kopplas in under brukets driftstopp i maj 2019.

 

Det finns flera målsättningar bakom halvmiljardinvesteringen i kraftpappersbruket – miljömål, kapacitets- och kvalitetsmål förutom investeringar som är absolut nödvändiga för den fortsatta driften.  För att uppfylla de så kallade så kallade BAT-kraven som anger gränsvärden för stoftutsläpp från sodapannan måste man öka stoftavskiljningen. Därav flera ombyggnader av sodapannan och utbyte av elfilter.

Men sodapannan byggs också om för att möjliggöra ökad kapacitet vilket är det övergripande målet.

Smurfit Kappa Piteås miljötillstånd tillåter att man kan öka kapaciteten 750 000 ton färdig kraftliner per år från dagens 700 000 ton, vilket också är koncernens mål, formulerad i strategin Piteå 750.

Vissa investeringar i sodapannan är också helt nödvändiga då gammal utrustning håller på att falla för åldersstrecket. Kvalitetsförbättringar är bakgrunden till investeringen i en förbättrad process för fabrikens kokare.  

Nytt såll

Den irländska skogsindustrikoncernen har investerat kontinuerligt i bruket i Piteå, som är Europas största kraftlinerbruk. Förra året stod också kvalitetsförbättringar på schemat. Då installerade ett nytt såll för björkflis med högre precision, så att både stora och mindre bitar sorteras ut – allt för att förbättra kvalitet på slutprodukten kraftliner.   

Bo Johansson, teknisk chef på Smurfit Kappa Piteå, berättar att de nu håller på med montaget av två nya elfilter från General Electric som ersätter flera gamla.

– Just nu pågår installationen. Det är omkring tio underentreprenörer från Polen som har hand om det.

Nya elfilter

Elfiltren är stora fyrkantiga pjäser som monteras som en utbyggnad på sodapannan. Inkopplingen av elfiltren, som är en satsning på cirka 150 miljoner kronor, kommer ske i samband med det två veckor långa stoppet i maj. Då ökar man även sodapannans kapacitet.

– I och med stoppet i maj 2019 kan vi gå upp från 2400 ton TS (torrsubstans) från dagens kapacitet på 2200 ton TS.

Ursprungligen var sodapannan byggd för 1450 ton TS. Den byggdes 1972 och har successivt uppgraderats och byggts ut.

– Steg för steg har vi ökat kapaciteten.

Enligt Bo Johansson kostar en ny sodapanna omkring två miljarder så ombyggnation av befintlig panna har alltid varit mest kostnadseffektivt trots att den snart fyller 50 år.

Ny sekundäröverhettare

I sodapannna moderniseras luftsystemet med nya luftportar och luftkanaler. Där byter man även ut sekundäröverhettaren högst upp i eldstaden, en investering på cirka 20 miljoner kronor. Den nya överhettaren från Andritz bidrar också till att öka kapaciteten.

– Överhettaren är sliten och i slutet av sin livslängd. Gör vi inget skulle vi får problem med tillgängligheten.

I sodapannan uppgraderas också inkondensorsystemet till smältalösaren i botten av sodapannan. Bara det en investering på cirka 30 miljoner kronor.

Impbin

En av de tyngsta delarna i projektet budgetmässigt är investeringen i att förbättra kokprocesserna. Det sker bland annat genom en ny Impbin som ersätter ett konventionellt impregneringskärl på barrmassakokaren. Den totala investeringen är 300 miljoner kronor och leverantör är Valmet. En underentreprenör till Valmet har byggt den i Finland och fraktat den sjövägen till Piteå.

– Nu gjuter vi fundamentet till Impbinen, säger Bo Johansson som känner till flera bruk i Sverige som de senaste åren investerat i impregneringskärl av samma modell, bland andra Gruvön, Obbola, Värö, Östrand.

Det nya impregneringskärlet är en sammanslagning av tre kärl - förbasnings-, basning- och impregneringskärlet - i ett.

– Man förlänger kokzonen i kokaren, massan får längre uppehållstid i kokare, och tvättar den kortare tid. 

– Poängen med nya kokprocesser generellt sett är att de är så skonsamma mot massan som möjligt och håller nere temperaturen. Det ger högre utbyte, bättre massakvalitet och lägre produktionskostnader, summerar Bo Johansson.

Lövmassalinjen

Impbinen sätts in i kokaren till brukets barrmassalinje.

– Lövmassalinjens kokare har inget impregneringskärl men det som tas bort från barrkokaren kopplas in där.

Man genomför liknande åtgärder i kokaren som på barrmassalinjen.

– Vi modifierar kokaren som på barrlinjen, med större kokzon och mindre tvättzon och så sätter vi in en tryckdiffusör, säger Bo Johansson.

En tredje kokare kommer att skrotas.

– Vi har tre kokare, men efter det här projektet kan vi lägga den lilla kokaren i malpåse.

Text: Simon Matthis

 

  

Annons

Annons