Skogsindustridagarna 2021 blev en nedbantad och digital variant av den traditionella konferensen för massa- och pappersindustrin, som varje år arrangeras i besiktningsföretaget Kiwas regi. Bland många intressanta ämnen avhandlades SIL-krav för säkerhetsfunktioner i sodapannan och intressanta data som tyder på att nyare sodapannor står sämre emot korrosion än äldre pannor.
Som besiktningsföretag har Kiwa en unik inblick i industrins revisionsstopp och det gångna året har starkt präglats av pandemin. Inledningstalaren på konferensen, Max Johansson på Kiwa, berättade om hur Covid-19 påverkat underhållsstoppen.
10 stopp samtidigt
– Det har lett till att stoppen flyttats eller minimerats, sade Max Johansson som under året jobbat hårt med riskanalyser ”både för vår och er skull”. Kiwa har till exempel inte tillåtit sin egen personal i brukens personalmatsalar, detta också för att begränsa smittspridningen.
Svårigheterna att genomföra reguljära underhållsstopp i fjol har lett till en anhopning av stopp i år. Det gäller inte bara skogsindustrin. Då Kiwas inspektörer och besiktningspersonal arbetar brett inom flera industrier - olja, gas, energi och stålindustri bland annat - kunde Max Johansson berätta att läget är lika ansträngt i de branscherna. Med en koncentration av stoppen till våren och hösten.
– Ännu värre ser det ut i vecka 38 och 39. Då har vi 10 olika stopp samtidigt, så boka de resurser ni behöver i god tid i form av till exempel ställningsmontörer, elektriker och isolatörer, manade han.
Lägerapport från RISE
Caroline Ankerfors, enhetschef för Rises forskningsgrupp för massa, papper och förpackningar, bjöd på en lägesrapport från arbetet i gruppen. Forskningsgruppen, som har omkring 100 medarbetare och egna labb till sitt förfogande, får förfrågningar från både när och fjärran, inte minst när det gäller förpackningar.
– Vad vi konkret ser är att vi får många förfrågningar kring hur man kan göra en bättre eller annan produkt – eller en konventionell produkt men med okonventionella material som bagass, halm eller palmblad.
– Det kan också handla om att man vill göra en lika bra produkt men med mindre fibrer, vilket blir både billigare och resurseffektivare. Det är en stor effektivitetsvinst för både miljön och ekonomin.
– Återvinningsbarhet är också stort, tillade Caroline Ankerfors, som också får många förfrågningar om det.
”Water footprint”
Caroline Ankerfors menar att en trend på frammarsch, låt vara i högre grad utomlands än i Sverige, är en ökad medvetenhet om vattenförbrukning och fokus på hur man kan minska den. Det talas om ”water footprint” på liknande sätt som om ”carbon footprint” utomlands och det här är något hon tror att vi kommer få se mer och mer av. Varför är då det intressant för svenska företag där tillgången på vatten inte är ett problem?
– Även svenska företag har utländska kunder, vilket kan vara ett incitament för dem att använda mindre vatten, resonerade hon.
SIL-krav på sodapannor
Ett både känt och misskänt begrepp i branschen är SIL (Safety Integrity Level) som Torbjörn Jagstedt från Kiwa, skämtsamt liknade vid Yeti, ”något obekant som alla har hört talas om men ingen har sett”.
”SIL-krav för säkerhetsfunktioner i sodapannan” var ämnet för hans föredrag. Förenklat handlar SIL-begreppet om en gradering av risker.
Enligt Torbjörn saknar många äldre sodapannor dokumenterad riskbedömning eller så är den bristfällig och inte uppdaterad.
– Dessutom är separationen mellan säkerhets- och styrsystem obefintlig, framhöll han.
Orsaken är att utrustningen är föråldrad och har reläbaserade säkerhetssystem. För att öka effektiviteten i pannorna har de byggts till och om etappvis.
– Det har då funnits gamla regelverk och gammal hävd för hur man ska göra har spelat in, sade Torbjörn Jagstedt.
Riskbedömningen måste också uppdateras vid om- och tillbyggnader, påpekade Jagstedt, något han menar att många missar eller kommer i gång med för sent.
– Riskbedömningen ska i princip vara densamma som för en nybyggd panna.
Spretiga rekommendationer
Dessvärre upplevs Sodahuskommitténs rekommendationer, som kan tjäna som underlag för sådana riskbedömningar, som spretiga, enligt Torbjörn Jagstedt. Därför har Sodahuskommittén i samarbete med Kiwa tagit initiativ till ett nytt koncept, som är en anpassning till dagens regelverk.
Torbjörn Jagstedt ser det som en metodik för ett mer effektivt och systematiskt riskhanteringsarbete. Man håller nu på att ta fram en kalibrererad riskmatris, en bedömningsgrund, genom att identifiera farliga processituationer i en sodapanna.
– En sodapanna innehåller väldigt många farliga situationer så det blir en lång lista, sade han.
Målsättningen är att det nya konceptet ska vara klart i början av hösten.
Krypskador i ångledningar
”Skadepasset” tycker många är det mest intressanta inslaget på Skogsindustridagarna. Där belyses ett axplock av skador på utrustning som förekommit det senaste året. På agendan i år stod bland annat krypskador i högtemperatursångledningar, sprickor i värmeväxlare och korrosionsskador i nyare sodapannor.
John Torsmyr, Kiwa, frågade sig om det går att laga sönder en värmeväxlare. Han svarade bestämt ja på den frågan eftersom han sett flera exempel på det och gav rådet att laga tubvärmeväxlare med eftertänksamhet, speciellt inredningen.
När det gäller krypskador i ångledningar så kan de uppstå tidigare än man tror, menar John som därför tycker det är motiverat att göra replikaprov, avtryck av materialet som avslöjar skador, redan efter 40 000 drifttimmar för ledningar med en livslängd på 200 000 timmar.
– Jag ser ingen anledning att inte göra replikaprov efter 40 000 timmar. Det är mycket billigare att köpa en ny böj än att få ett oplanerat stopp, framhöll John Torsmyr.
Korrosion i nya sodapannor
Han berättade vidare om korrosionsskador i nyare sodapannor, vilket tyder på att de korroderar snabbare än äldre pannor. I en sodapanna som togs i drift 2011 gjordes till exempel redan 2014 den första iakttagelsen av galvanisk korrosion vid en skarv.
– 2020 ser man tydlig korrosion. Det har visserligen gått åtta år sedan pannan togs i drift, men i det här perspektivet är åtta år inte jättelång tid.
John Torsmyr funderar på om övergången till kompound-tuber i sodapannans bottendel kan vara en förklaring till korrosionsproblematiken. En annan möjlig förklaring är att nyare sodapannor körs i högre temperaturer.
Text: Simon Matthis