Miljöutskottet i Europaparlamentet har tagit ställning till flera förslag av stor betydelse för skogsindustrin. Det handlar om regler om markanvändning i skogen, bioenergi och utsläppshandel. Miljöutskottet föreslår att kolsänkan i EU ska öka med omkring 15 procent till 2030 och enligt Skogsindustrierna innebär förslaget att Sverige ska stå för den största kolsänkan i EU.
Bioenergireglerna i Förnybartdirektivet föreslås bli mer detaljerade och begränsande. Kommissionens förslag att utsläppshandeln inte ska omfatta anläggningar med nollutsläpp får bakläxa i miljöutskottet.
– LULUCF-målet blir svårt att nå och ännu svårare att motivera ur klimatperspektiv. Skogsnäringens klimatnytta är dubbelt så stor som hela Sveriges utsläpp. Produkter och energi från skogen är bra för klimatet och minskar vårt beroende av olja och gas från Ryssland. Ändå vill EU:s miljöutskott kraftigt begränsa användningen av skoglig bioenergi, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna, i ett pressmeddelande.
Miljöutskottet har också beslutat om en extra kolsänka på 50 miljoner ton fossil koldioxid från så kallad ”carbon farming”, där markförvaltare ska öka upptag och inlagring av kol genom olika jord- och skogsbruksmetoder.
– Miljöutskottets beslut erkänner inte hela klimatnyttan från skogen och den skogsbaserade värdekedjan. För att nå målen kan vi bli tvungna att minska uttaget från skogen, vilket innebär färre förnybara produkter som kan ersätta fossila alternativ. Vi hoppas på ett mer balanserat förslag när det blir dags för omröstning i EU-parlamentet. LULUCF-målen för 2030 borde baseras på den faktiska potentialen att öka kolsänkor, utan att det leder till minskad tillgång till förnybar råvara, säger Emma Berglund, talesperson för EU och internationella skogsfrågor på Skogsindustrierna.
Mot bakgrund av kriget i Ukraina och en energikris framkallad av ett allvarligt beroende av fossila bränslen, presenterar miljöutskottet en omfattande utökning av hållbarhetskriterier och andra regler för bioenergi.
– Utan restprodukter från skogen blir det svårt att ersätta ryska fossila bränslen i alla sektorer. Skoglig biomassa ska självklart vara hållbar och användas effektivt. Detta kan uppnås utan detaljerade bestämmelser om skogsbruk eller om hur biomassa ska användas. EU:s institutioner bör fokusera på att utveckla bioekonomin som helhet med marknadsbaserade incitament och inte lägga extra begränsningar för bioenergi utöver befintliga hållbarhetskriterier, säger Mårten Larsson, ansvarig för bioenergifrågor på Skogsindustrierna.
Även Svebio, Svenska bioenergiföreningen, är kritiska till miljöutskottets förslag. De skriver att de föreslagna ändringarna i förnybartdirektivet undergräver den svenska energiförsörjningen och kan ge kraftigt ökade utsläpp av fossil koldioxid.
”Den svenska regeringen måste nu agera kraftfullt och söka stöd från andra regeringar i EU för att stoppa förslaget från EU-parlamentet”, skriver Svebio.