I sommar är det upp till bevis för det svenska textilåtervinningsföretaget Renewcell som då startar upp sin första kommersiella produktionsanläggning av cirkulär dissolvingmassa i SCA:s massabruk Ortviken. Men det är ett självsäkert företag som inte verkar oroa sig nämnvärt över att den innovativa tekniken inte ska hålla måttet.
–Vi betraktar tekniken som bevisad. Den stora utmaningen för oss består i att skala upp, få storskalighet i produktionen och leverera på efterfrågan, säger Harald Cavalli-Björkman, Chief Growth Officer på Renewcell.
Härom månaden släppte Renewcell nyheten att de kommer att tidigarelägga en planerad expansion och redan från 2023-24 öka produktionskapaciteten från 60 000 ton till 120 000 ton massa per år, två år tidigare än planerat. För att ha råd med investeringen tog företaget in 324 miljoner kronor i en riktad nyemission. En nyemission som snabbt blev övertecknad. Då tillkom även nya delägare.
–Vi har mött stor efterfrågan; marknaden har svarat väl på vårt erbjudande, konstaterar Harald Cavalli-Björkman.
Värt att nämna är att detta alltså skedde innan man producerat någon massa alls i kommersiell skala. Renewcell har dock sedan 2018 drivit en produktionslinje i demoskala i Kristinehamn, där de hyrt in sig i en fabrik ägd av Akzo Nobel.
Få konkurrenter
Renewcells koncept består i korthet av att producera ny dissolvingmassa i en kemisk process av insamlat textilavfall.
Harald menar att det finns få konkurrenter med snarlik teknik för att återvinna textilier och inga alls som uteslutande använder textilavfall som råvara. Han räknar Södra och det finska företag Infinited Fiber som deras enda konkurrenterna i världen.
–Direkta konkurrenter är Södra och deras material Once More, men ingen konkurrent gör textilier av hundra procent återvunnet material som vi gör.
Cirkulär produkt
Renewcell marknadsför sitt patenterade produkt Circulose som just en cirkulär produkt. På fackmässan PulPaper 2022 i Helsingfors kommer företaget att presentera tekniken under rubriken ”Closing the loop and creating new biodegrable pulp through recycling”.
Med ”closing the loop”, att sluta cykeln, syftar man på att på man tillverkar jungfrulig textil av återvunnen råvara.
Man skulle kunna få för sig att den stora utmaningen för Renewcell är en försörjningsfråga, att få levererat använda textilier till sig eftersom det inte finns några effektiva återvinningsmetoder av kläder – som det finns för exempelvis glas och kartong.
Men Renewcell har redan säkrat stora leveranser för framtida produktion (100 000 ton) och leveransproblem är inget som får Harald Cavalli-Björkman att ligga sömnlös. Renewcell har också redan kontrakterat leverantörer som även sorterar textilavfallet så att det kan matas direkt in i Renewcells process, ”utan någon handpåläggning”.
Inte heller är den innovativa processtekniken som sagt ett huvudbry.
Viskosstapelfiber
–Den stora utmaningen för vår del är att få storskalighet i produktionen, att uppnå stabilitet i processen, och även att hitta fler segment och tillämpningar av vår produkt, säger Harald.
–I dag har vi kunder för viskosstapelfiber, det finns i kommersiell tillämpning, och viskosfilament är på väg ut, berättar han och nämner även materialet lyocell, som bland annat används i nonwoven-produkter, samt acetat (se faktaruta) som framtida användningsområden för dissolvingmassan.
Skillnaden mellan viskosstapelfiber och viskosfilament är att den förstnämnda har läng som motsvarar genomsnittlig bomullsfiber medan den sistnämnda är kontinuerlig fiber av godtycklig längd.
Viskosfilament blir särskilt intressant då fibrerna kan sträckas ut och bli långa. De blir därmed mer slitstarka och skulle kunna ersätta polyester, som är fossilbaserat.
Slitstarka fibrer
Konkurrerar ni med polyester?
–Till viss del. Inom ”activewear”- och sportsektorn tittar man på biobaserade material och är extremt intresserade av vårt erbjudande, som både är biobaserat och återvunnet, säger Harald men tillägger att detta är en långsiktig målsättning. Just nu ligger fokus på att ersätta bomull, framhåller han.
Prismässigt gynnas Renewcell av de höga bomullspriserna, men generellt sett brukar bomull och viskos ligga relativt nära varandra prismässigt, och det är inom viskosproduktion som Renewcell har sina flesta kunder.
Existerande värdekedja
Harald Cavalli-Björkman pekar på en annan fördel med produkten, nämligen att den går in i en existerande värdekedja. Circulose-massan levereras i ark, precis som vanlig dissolvingmassa.
– Alla lyocell- och viskosproducenter kan direkt använda vår produkt och bli cirkulära.
Renewcell kan genom sin etablering på Ortvikens pappersbruk också utnyttja redan befintlig infrastruktur och logistik.
–Vi har en ypperlig logistiklösning i samarbete med SCA Logistics.
Den färdiga dissolvingmassan skeppas ut från Tunadals hamn utanför Sundsvall med ro-ro-fartyg.
Ny EU-lagstiftning
Att Renewcell inte ser försörjning av textilavfall som något större bekymmer kan sammanhänga med att ny EU-lagstiftning från och med 2025 kommer att göra det obligatoriskt att separera textilavfall från övrigt avfall.
–Dessutom kommer det att bli olagligt att exportera textilavfall utanför EU, säger Harald.
Det ser således ljus ut på utbudsfronten och Renewcell räknar till och med att de framöver kan pressa ned priset på råvaran, som i dag ligger på runt 250 dollar per ton.
Fakta:
Acetat: konstfiber som framställs av cellulosa
Viskosfilament: fibrer av godtycklig längd, baserade på bomull eller cellulosa
Viskosfiber: fiber av genomsnittlig bomullslängd
Lyocell är en regenatfiber (textila konstfibrer framställda av naturprodukter som träcellulosa) som tillverkas av cellulosa
Polyester: ett syntetiskt material som oftast tillverkas av olja
Circulose: Renewcells varumärke för sin cirkulära dissolvingmassa tillverkad av textilavfall
Fakta:
Tillverkningsprocess i fyra steg:
Renewcells tillverkningsprocess består av fyra steg:
– Rivning av inkommande material. Sönderdelning av textilavfallet i en torr behandling
-Vått steg där cellulosan kemiskt behandlas och avfärgas bland annat. Det är Renewcells patent ligger.
- Blekning
- Torkning
Den färdiga dissolvingmassan i formen av ark löses upp igen hos textilproducenten för tillverkning av nytt tyg.
Text: Simon Matthis