Skogsstyrelsen vill se fler avverkningar enligt metoden kontinuitetsskogsbruk – ett skogsbruk där man undviker kalhyggen och i stället låter skogen förnyas stegvis. Enligt myndigheten är intresset bland privata skogsägare ökande, men kunskapen om metoden varierar kraftigt.
– Det är viktigt att skogsägare får tillgång till information om både fördelar och begränsningar, säger Staffan Norin, skogschef vid Skogsstyrelsen.
Kontinuitetsskogsbruk, som även kallas blädning eller hyggesfritt skogsbruk, innebär att en del av träden lämnas kvar vid varje avverkning. Den kvarvarande skogen ger skydd åt nya plantor som växer upp naturligt. Målet är att undvika stora öppna ytor, något som bland annat kan gynna biologisk mångfald och minska påverkan på vattendrag.
Metoden passar dock inte överallt. Enligt Skogsstyrelsen är det skogens struktur, markförhållanden och den enskilde skogsägarens mål som avgör vad som är mest lämpligt.
– Det är inte en universallösning. På vissa marker är naturlig föryngring svår att uppnå. Det finns också risk för ökad vindkänslighet och lägre tillväxt om gallringarna inte planeras noggrant, säger Norin.
Klimatanpassning och miljövärden väger in
Enligt Skogsstyrelsen kan kontinuitetsskogsbruk ha flera miljömässiga och sociala fördelar. Bland annat lyfter myndigheten fram att skogarna kan bli mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och extremväder, att erosion och näringsläckage till vattendrag kan minska, samt att metoden kan bidra till att upprätthålla sociala värden i skogslandskapet – till exempel rekreation, renskötsel och friluftsliv.
Kontinuitetsskogsbruk innebär också att det finns levande träd kvar i alla delar av skogen året runt, vilket kan ge en stabilare markstruktur och minska risken för markskador jämfört med konventionella kalhyggen.
Samtidigt konstaterar Skogsstyrelsen att valet av metod ytterst ligger hos skogsägaren.
– Det är varje markägares beslut om man vill använda kalhyggesfria metoder eller inte – men besluten behöver fattas med god kunskap om konsekvenserna, säger myndigheten i ett yttrande.
Det handlar enligt Skogsstyrelsen inte om att ersätta alla former av trakthyggesbruk, utan snarare om att bredda paletten av möjliga metoder i svenskt skogsbruk.
Har liknande metoder använts i Sverige tidigare?
Kontinuitetsskogsbruk har en lång tradition i vissa delar av norra Sverige, särskilt i fjällnära områden där skogarna ofta är glest trädbevuxna. Även i delar av Dalarna och Västerbotten har metoden använts i mindre skala. Under senare år har intresset ökat igen, särskilt i takt med att klimatfrågan och den biologiska mångfalden fått större uppmärksamhet i samhällsdebatten.
Trots detta är det fortfarande kalhyggesbruket som dominerar i svenskt skogsbruk, vilket till stor del beror på ekonomiska faktorer och traditionella skogsskötselsystem. För att kontinuitetsskogsbruk ska bli ett reellt alternativ krävs enligt Skogsstyrelsen fler insatser för utbildning och rådgivning.
– Skogsägarna måste få möjlighet att lära sig mer om hur olika metoder fungerar i praktiken. Det handlar om att kunna väga miljö, produktion och långsiktig markanvändning mot varandra, säger Staffan Norin.
Skogsstyrelsen planerar att ta fram mer material riktat till markägare som är intresserade av hyggesfria metoder, inklusive exempel på var och hur sådana metoder har fungerat i olika delar av landet.
– Det är en fråga om valfrihet, men också om ansvar, avslutar Norin.
Källa: Skogsstyrelsen, debattinlägg och informationsmaterial maj 2025
