Text: Simon Matthis
Ska Sverige ta fram en egen nationell bioekonomistrategi, som ett 50-tal andra länder redan har? Ja, det verkade de flesta som deltog på Bioinnovations årliga programkonferens 2025, som nyligen hölls i Näringslivets hus i Stockholm, anse.
Bioinnovation är ett strategiskt innovationsprogram grundat av Skogsindustrierna, IKEM och Teko. Målet är att öka förädlingsvärdet och konkurrenskraften i den svenska biobaserade sektorn.
Temat för dagen var bioekonomi och hur den påverkas av omvärldsfaktor.
Bioekonomi är ett minst sagt luddigt begrepp, det tycktes de flesta medverkande överens om. Det framhölls att i Finland förknippas bioekonomi genast med skogen, medan det i länder som Frankrike och Nederländerna mest associeras med jordbruket, till exempel hur man kan ta vara på jordbruksavfall.
Buzzword
– Bioekonomi har blivit ett buzzword, också internationellt, sade Maria Wetterstrand, före detta språkrör för Miljöpartiet. Hon håller på att för ett konsultbolags räkning ta fram en omvärldsanalys som "kartlägger globala framgångar för konkurrenskraftig bioekonomi".
Analysen tittar på politiska strategier, policyutveckling och forskningssatsningar kopplade till bioekonomi, men inte på företags affärsstrategier. Man har särskilt fokuserat på tre regioner, EU, USA och Kanada. En intressant observation är att USA utmärker sig - där finns ingen nämnvärd bioekonomistrategi och skogen ses knappast heller som en resurs (!).
– Död ved i skogen ses till exempel som en risk för skogsbränder, sade Maria Wetterstrand.
President Donald Trump är väl ingen varm anhängare av bioekononomi heller. I USA finns dock regionala, delstatliga initiativ och ett förslag till en biodrivmedelsstrategi, kunde Maria berätta.
– Vad jag förstår så står Trump bakom det, för det skulle gynna inhemsk produktion.
Geopolitisk dimension
I det större perspektivet är det många som ser stora potentialer med bioekonomi då den "går hand i hand" med mål om självförsörjande i en allt mer osäker omvärld, enligt Maria Wetterstrand.
Just den geopolitiska dimensionen av bioekonomin har fått större allt större betydelse - från att tidigare varit närmast obefintlig. Det uppehöll sig flera talare vid.
Matilda Iverlund, Paper Province, sade under en paneldebatt:
– Det är en spännande tid vi lever i. Skogen och skogens resurser är geopolitik. Det är en viktig resurs för hela EU, och inte bara en nationell resurs.
Paulina Dejmek Hack, kanslichef hos EU-kommissionär Jessika Roswall, som medverkade på länk på konferensen, hade en delvis annan ingång på bioekonomin som geopolitik.
- Vi måste förhålla oss till världen som den är, inte som vi vill att den ska vara.
Kriget i Ukraina, Kinas handelspolitik och Trump har placerat våra strategiska resurser, bioekonomin, i en större geopoliskt kontext, som kräver "nya grepp", resonerade hon. Bioekonomin kan till exempel hjälpa oss att bli mindre omvärldsberoende i en orolig tid.
Temat för Paulina Dejmek Hack föredrag var EU:s kommande, reviderade bioekonomistrategi där bioekonomin ges en central roll för Europas konkurrenskraft och resiliens.
Mer fokus på konkurrenskraft
På klassiskt EU-manér talade Paulina Dejmek Hack om de "pelare" som bioekonomistrategin ska vila på (jag fick dem till minst fem). Med tanke på den nya EU-kommissionens ökade fokus på konkurrenskraft är den femte pelaren förmodligen den viktigaste, för den handlar om just det. Där lyfts följande områden fram, där EU "ser särskilt stor potential": förpackningsmaterial, biopolymerer, byggnadsindustri, biokemikalier och bioenergi.
Den fjärde pelaren handlar om hur vi kan använda biomassa mest effektivt och den tredje om att minska regelbördan för företagare.
- Det är också jätteviktigt med innovation och att hjälpa till att skala upp för startupföretag, sade Paulina. Samtidigt påpekade hon att detta inte är ett så stort problem i Sverige, med ett väl fungerande riskkapitalsystem.
Uppskalningen är en utmaning
Jan Svärd, ordförande för Bioinnovation, framhöll dock att just uppskalningen är omgärdat av "en massa begränsningar" i Sverige. Det gör att investeringar i slutändan kan hamna i ett annat land, varnade han. Det kan även vara ett grannland:
- Jag tror att man här konkurrerar inom regioner och inte mellan dem.
Jan Svärd betonade också att han tycker att det är jätteviktigt att Sverige tar fram en nationell bioekonomistrategi.
