Finlands årliga avverkningar kan minska kraftigt om EU:s nya restaureringsförordning genomförs fullt ut. Det framgår av en ny analys från Metsäbiotalouden tiedepaneeli, den vetenskapliga expertpanelen för skogsbaserad bioekonomi. Enligt bedömningen kan upp till en femtedel av dagens avverkningsvolymer försvinna till följd av de ökade kraven på naturrestaurering.
Bakgrunden är EU:s förordning om restaurering av natur, som innehåller bindande mål för återställande av ekosystem. För Finlands del innebär det bland annat ökade krav på skydd och restaurering av skogsområden, torvmarker och andra naturtyper som i dag används i kommersiellt skogsbruk.
Upp till 17 miljoner kubikmeter mindre virke
Enligt expertpanelens beräkningar kan de årliga avverkningarna minska med upp till 17 miljoner kubikmeter virke. Det motsvarar omkring 20 procent av dagens nivåer och skulle få betydande konsekvenser för skogsindustrin, som är en av Finlands viktigaste exportsektorer.
Panelen pekar på att restaureringskraven i praktiken kan leda till att stora arealer produktiv skogsmark tas ur bruk eller får kraftigt begränsad användning. Särskilt hårt kan kraven slå mot områden med dikade torvmarker och äldre bruksskogar som enligt förordningen kan behöva återställas till mer naturligt tillstånd.
Enligt tidningen Maaseudun Tulevaisuus, som först rapporterade om analysen, bedömer experterna att effekterna riskerar att bli långvariga och svåra att kompensera genom ökad produktivitet i andra delar av skogsbruket.
Skogsindustrin påverkas brett
En minskning av avverkningarna i denna storleksordning skulle påverka hela värdekedjan, från skogsägare till massa- och pappersindustri samt sågverk. Finland är i dag en av Europas största producenter av pappersmassa, kartong och träprodukter, och skogssektorn står för en betydande del av landets sysselsättning och exportintäkter.
Kritiska röster mot EU:s målbild
EU:s restaureringsförordning har redan väckt debatt i flera medlemsländer, inte minst i skogsrika länder som Finland och Sverige. Kritiker menar att målen är ambitiösa men dåligt anpassade till nationella förutsättningar och riskerar att stå i konflikt med både energiförsörjning och industriell konkurrenskraft.
Särskilt pekas spänningen mellan ökade naturkrav och EU:s samtidigt högt ställda mål för bioenergi, träbasade produkter och klimatomställning. En minskad tillgång på biomassa kan enligt kritiker göra medlemsländerna mer beroende av importerade råvaror och energi, inklusive väderberoende kraftslag som vind och sol, vars produktion inte alltid sammanfaller med industrins behov.
Expertpanelen betonar att analysen inte tar ställning mot naturrestaurering som sådan, men efterlyser en mer realistisk avvägning mellan miljömål och ekonomiska konsekvenser. Utan sådana avvägningar riskerar förordningen enligt panelen att få större negativa effekter än vad som hittills kommunicerats i den politiska processen.
Källor: Tidningen Maaseudun Tulevaisuus, Metsäbiotalouden tiedepaneeli (Forskare vid finländska skogsbrukets vetenskapspanel).
