De globala handelsströmmarna inom skogsindustrin har hamnat i obalans. När kinesiska producenter i ökande grad styr sina leveranser mot Europa – den viktigaste exportmarknaden för den finländska skogsindustrin – ökar pressen på nordiska bolag. Bakom utvecklingen ligger bland annat USA:s importtullar, som fungerar som en handelsbarriär och tvingar om globala varuflöden.
– USA:s tullar är som en damm. När flöden stoppas där, söker sig varorna nya vägar, och i nuläget går mycket mot Europa, säger Maarit Lindström, vd och chefsekonom för Metsäteollisuus.
Kinesisk export ökar konkurrensen i Europa
Europa har länge varit kärnmarknaden för finländska exportörer av papper, kartong och massa. När kinesiska tillverkare nu i större utsträckning riktar sina leveranser hit, ökar utbudet och prispressen. Effekten blir särskilt kännbar i ett läge där efterfrågan redan är svag och lagren höga.
De amerikanska tullarna infördes av president Donald Trump och slår formellt sett relativt begränsat mot finländsk skogsindustri. Massa omfattas inte alls, medan tullarna uppgår till omkring tio procent för barrträvaror och cirka 15 procent för kartong och papper. Trots detta får åtgärderna indirekta konsekvenser.
Indirekta effekter slår hårt
När exporten till USA försvåras styrs kinesiska produkter i stället mot Europa, vilket förändrar konkurrensläget. För finländska producenter innebär det lägre marginaler och ökade svårigheter att upprätthålla produktionen.
Ett konkret exempel är kartongmaskinen KK1 vid Metsä Boards anläggning i Tammarfors, som nyligen stoppades. Maskinen, som hade en kapacitet på cirka 500 meter per minut, var den sista i drift vid fabriken innan produktionen lades ned. Beslutet speglar den pressade situationen i branschen.
Osäker framtid för exportindustrin
Enligt branschföreträdare riskerar den nya handelsgeografin att bli långvarig om tullarna består och de globala spänningarna ökar ytterligare. För exportberoende länder som Finland innebär det ett strukturellt problem snarare än en tillfällig störning.
– Det handlar inte bara om tullsatser, utan om hur hela värdekedjor ritas om, säger Lindström.
Utvecklingen understryker hur snabbt förändrade handelspolitiska beslut kan få långtgående effekter – även för industrier som formellt sett inte står i direkt skottlinje.
Källa: Kauppalehti (Affärstidningen, Finland)
