Allt fler industriföretag undersöker hur artificiell intelligens kan användas för att effektivisera förpackningar och minska materialspill. Enligt teknikexperten Jude Pullen handlar utvecklingen dock inte om avancerade och energikrävande system, utan snarare om enkla algoritmer.
Pullen, som samarbetar med RS Group och Nvidia, beskriver hur projektet fokuserar på att optimera förpackningar med hjälp av grundläggande beräkningsmetoder.
– Vi använder enkla sorteringsregler för att organisera data bättre. Det står för cirka 80 procent av optimeringen och kräver ingen avancerad AI, säger han till Packaging Insights.
Enligt Pullen kan lösningen köras på en liten dator för cirka 200 pund, vilket innebär att företag kan undvika både höga energikostnader och beroende av externa molntjänster.
– Vi behöver inte dela känslig data med stora teknikbolag, säger han.
Mindre spill och färre fel
Projektet syftar till att förbättra logistik och packning genom att minska mänskliga fel och optimera utrymmet i varje paket. Systemet kontrollerar dimensioner, kombinationer av varor och packningsregler.
– Målet är att säkerställa rätt mängd produkter i rätt låda, samtidigt som vi minimerar tomrum och undviker problem, som att blanda tunga och ömtåliga varor, säger Pullen.
En central fråga är att minska andelen tomt utrymme i förpackningar. Detta är särskilt relevant i ljuset av EU:s nya regelverk Packaging and Packaging Waste Regulation, som från 2030 sätter ett tak på 50 procent tomrum i transport- och e-handelsförpackningar.
Enligt Pullen kan lösningen både minska materialanvändningen och sänka transportkostnaderna.
– De bästa lösningarna förenar ekonomi och miljö. Mindre material innebär lägre kostnader och färre transporter, säger han.
Samtidigt kvarstår utmaningar. Förpackningssystem måste anpassas till varierande produkter, och standardisering är ofta begränsad i praktiken.
Enkel teknik i stället för tung AI
Pullen betonar att AI inte behöver innebära stora investeringar i datorkraft. Han avvisar idén om att företag måste använda avancerade och energikrävande modeller.
– Många tror att man måste använda enorm beräkningskraft. Men i det här fallet räcker enkla metoder långt, säger han.
Han hänvisar också till japanska industriprinciper, där monotona, svåra eller riskfyllda arbetsmoment automatiseras – men utan att ersätta människor helt.
– AI ska minska fel, inte ta bort arbetstillfällen, säger han.
Denna balans mellan automatisering och mänsklig kontroll lyfts fram som avgörande för att tekniken ska accepteras i organisationer.
Förpackningar som innovationsområde
Trots tekniska framsteg menar Pullen att förpackningar fortfarande erbjuder utrymme för innovation. Han pekar särskilt på tillgänglighet och användarvänlighet som underskattade områden.
– Företag bör inte se funktionsnedsättning som ett marginellt problem. Lösningar som fungerar för fler kan också bli kommersiellt framgångsrika, säger han.
Han ger exempel på hur förpackningar kan utformas för att fungera med en hand – något som inte bara hjälper personer med nedsatt funktion, utan även konsumenter i vardagliga situationer.
Samtidigt uppmanar han företag att utforska nya perspektiv, som förändrade regelverk, kulturella skillnader och tidigare oupptäckta behov.
– Det som först verkar som ett problem kan leda till nya innovationer, säger han.
Företag kan enligt Pullen börja i liten skala, exempelvis genom pilotprojekt där yngre tekniktalanger får testa nya lösningar med stöd från erfarna medarbetare.
Källa: Packaging Insights
Fakta:
AI i förpackningsindustrin används främst för att optimera packning, minska spill och effektivisera logistik. Enkla algoritmer kan i många fall ge stora effekter utan behov av avancerad och energikrävande datorkraft.
