Enligt det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation står Sveriges bioekonomi för cirka 20 procent av landets exportvärde.
”Bioekonomin spelar en central roll i omställningen till fossilfria lösningar, men riskerar att behandlas fragmentariskt mellan politiska områden och att hamna mellan viktiga satsningar på exempelvis forskning och innovation”, skriver BioInnovation i ett pressmeddelande.
Bioekonomin är ett relativt nytt begrepp och omfattar alltifrån skogsbruk, jordbruk, livsmedelsindustri, massa- och pappersindustri, träindustri, textilindustri till delar av kemiindustrin samt växande områden inom bioteknik och biobaserade material.
I en rapport har Miltton Sweden på uppdrag av programmet identifierat flera ”strategiska systemutmaningar” som behöver hanteras.
– I våra samtal med aktörer inom bioekonomi så framgår det att många skulle vilja se en snabbare omställning från fossilt och snabbare uppskalning av innovationer, och att det finns en hel del policyutvecklingsinsatser som skulle kunna stödja en sådan utveckling, säger Maria Wetterstrand, rapportförfattare och senior rådgivare Public Affairs och hållbarhet på Miltton Sweden.
En utmaning som rapporten lyfter fram är att ”fler vill nyttja bioråvaran men att råvarubasen är begränsad”. Det ställer krav på utveckling inom resurseffektivitet och cirkularitet.
Rapporten menar också att bioekonomin spänner över flera politikområden. Regelverk och styrmedel är i stor utsträckning ”sektorsuppdelade” och bioekonomin riskerar att hamna mitt emellan satsningar.
– Rapporten pekar på det gap som finns i innovationssystemet när det gäller möjligheter till uppskalning från pilot och demonstration till kommersiell industriell produktion för biobaserade produkter. Här kan framtida forsknings- och innovationssatsningar spela en viktig roll och i dessa måste bioekonomin få en tydlig plats, säger Per Edström, programchef för BioInnovation.
