Nu växer Sveriges äldsta pappersbruk igen

Man tillverkar bara själva baspapperet - konverteringen till färdiga servetter sker ute hos kunden. Det gör Klippans bruk till ett icke-integrerat bruk, vilket man ser konkurrensfördelar med. Foto: Klippans bruk
Susanne Hägerstrand, försäljnings- och marknadschef på Klippans bruk. Foto: Klippans bruk

Det är inte varje år som en ny pappersmaskin installeras i Sverige. Höga massapriser får pappersbruken att hålla hårt i plånboken. Men Sveriges äldsta pappersbruk, Klippans bruk, går mot strömmen och installerar under våren en ny mjukpappersmaskin för tillverkning av tissue till servetter.

Klippans bruk har en fascinerande historia. Det är inte bara Sveriges äldsta pappersbruk utan även Danmarks, då det startade 1573 när Skåne tillhörde Danmark, av en morbror till den kände astronomen Tycho Brahe, Steen Bille.

På 1600-talet uppträder det under namnet Klippans bruk. Senare uppkallades också orten efter bruket. Under seklens lopp har Klippans bruk genomgått stora med- och motgångar, och från att ha varit Sveriges största pappersbruk - låt vara som handpappersbruk innan innovationen pappersmaskinen var påtänkt - har bruket krympt ihop till att nu vara ett av de minsta pappersbruken.

Första pappersmaskinen i landet

I Klippans bruk installerades den första pappersmaskinen i landet. Det var 1832. Under 1800- och 1900-talet växte bruket med fler pappersmaskiner och produktion breddades till att omfatta alltifrån tidningspapper och papper till frimärken till olika sorters finpapper. Som mest hade fabriken omkring 800 anställda.

Redan i början av 1960-talet började man också så smått med att producera mjukpapper – något skulle visa sig bli fabrikens räddning. Men den huvudsakliga produktionen var då finpapper, vilket speglades i företagsnamnet Klippans Finpappersbruk.

Konkurs

Tillbakagången för tidningspapper och trycksaker i allmänhet slog hårt mot Klippans bruk och 2006 gick företaget i konkurs. Två år senare, under det nybildade företaget Svenska Pappersbruket AB, såldes två pappersmaskiner, PM7 och PM10, till Ukraina.

Mjukpappersverksamheten överlevde dock konkursen och fortsatte i Svenska Pappersbruket AB som sedermera blev Klippans Bruk AB. I en betydligt mindre kostym än under sin storhetstid lever Klippans Bruk vidare inom en väldigt nischad verksamhet, där den huvudsakliga produkten är djupfärgat mjukpapper till servettillverkning. Och nu är det alltså återigen dags att expandera.

Fyrdubbling av kapaciteten

2017 fattades beslutet att köpa in en ny mjukpappersmaskin med en kapacitet på 30 000 ton per år från den italienska tillverkaren Recard– en fyrdubbling av dagens kapacitet. Maskinen har en rullbredd på 3200 mm och är anpassad för mjukpappersprodukter med ytvikter mellan 15 och 26 g/m2.

– Det är en investering på 150 miljoner kronor, nästan lika mycket som vi omsätter så enligt våra mått mätt är det en väldigt stor investering, säger Susanne Hägerstrand, försäljnings- och marknadschef på Klippans Bruk.

Montaget i full gång

Susanne berättar att montaget av mjukpappersmaskinen nu är i full gång. Maskinen levereras i delar från Recards fabrik i Italien. Totalt räknar man med 50 lastbilstransporter.

– Yankeecylindern kom förra veckan och lyftes in i går. Maskinen växer fram på plats, säger Susanne.

Som mest kommer 25-30 montörer från Recard vara på plats i Klippan, enligt henne. Innan maskinmontaget har man förstärkt golvet med pelare och fundament så att den ska tåla tyngden från den nya maskinen. Susanne Hägerstrand berättar att markarbeten påbörjades redan i maj 2018.

Leveranssäkerhet

En mjukpappersmaskin är betydligt mindre både storleks- och investeringsmässigt än till exempel än kartongmaskin.

– Men den kommer inte med alla de torkcylindrar som det är i en kartongmaskin, tillägger Susanne som har erfarenhet från både kartong- och förpackningsbranschen.

Den bakgrunden har kommit till pass här, då hon vet hur kunderna där resonerar kring leverantörer.

– Där tittar man som kund mycket på om leverantören har en alternativ maskin. Leveranssäkerhet är viktigt och det klart en fördel att man som huvudleverantör alltid kan leverera. Om en av våra maskiner måste stoppas så har vi en som fortsatt producerar. Så för våra kunder är det en leveranssäkerhetsfråga.

Ökad kapaciteten och flexibiliteten

Syftet med investeringen är också att öka kapaciteten och flexibiliteten.

– Tanken är att få större flexibilitet, att kunna skifta färg efter hur det passar oss och efterfrågan. Vi är ett litet bruk och den här investeringen ger oss möjlighet att köra fler färgbatcher och byta färgställningar på ett effektivare sätt. Det är det vi är duktiga på!

Fler arbetstillfällen

Utbyggnaden kommer också skapa en del nya jobb:

– Vi har nyanställt stegvis. Nu är 45 anställda och vi kommer att bli 70 personer när det är klart. Förra sommaren tog vi in en del semestervikarier och vissa av dem har blivit kvar. Som 10 extra operatörer som nu går på upplärning, förklarar Susanne.

– Man lär sig inte köra en tissuemaskin över en kafferast. Det kräver erfarenhet, betonar hon.

Icke-integrerat bruk

Klippans bruk är ett icke-integrerat bruk. Man tillverkar bara själva baspapperet – konverteringen till färdiga servetter sker hos kunden.  Susanne ser detta som en stor fördel.

– Vi konkurrerar inte med våra kunder och det vet de om. Det är en av våra konkurrensfördelar, säger Susanne Hägerstrand.

97 procent av produktionen går på export, till kunder utspridda på fem kontinenter.

Färgad tissue

Baspapperet är i huvudsak djupfärgad tissue.

– Till skillnad från tryckt färg är färgen bättre fixerad i papperet och smetar inte av sig, säger Susanne och påpekar att det inte är så roligt om man har ljusa sommarkläder på sig och så färgar servetten av sig på dem.

Bruket erbjuder 48 standardfärger, men har drygt 100 färgnyanser i sitt sortiment, inklusive kundanpassade nyanser. Just nu trendar svart baspapper, kan Susanne berätta.

– Svart är en populär färg i barer och hotell. En intensiv svart färg är vi kända för som inte är helt lätt att göra.

Uppstarten närmar sig

Som traditionen bjuder får den nya pappersmaskinen sitt nummer efter den plats den har i raden av det totala antalet pappersmaskiner bruket haft installerade. PM11 blir det. Och nu närmar sig uppstartsdatum med stormsteg.

– Efter midsommar kör vi igång och i mitten av juli räknar vi med att vara i full drift, säger Susanne Hägerstrand.

Text: Simon Matthis