Gödning till skogen av restprodukter från pappersbruk

Maria Sandberg, universitetslektor i miljö- och energisystem och forskningsledare för projektet.

När träd växer, tar de upp koldioxid ur luften samt näringsämnen och baskatjoner ur jorden. När träden sedan avverkas för massa- och pappersproduktion, ansamlas näring och baskatjoner i slam och askor. En liten del av kolet ansamlas i slammet från reningsverket som renar processavloppen. Genom att omvandla slam till biokol och blanda det med bl.a aska skapas en ny typ av jordförbättringsmedel som kan användas vid plantskolor eller direkt i skogen. När biokolet återförs till skogen kan både markförsurning och koldioxidutsläpp minskas.

Vid Karlstad universitet har man börjat forska kring nyttan med biokol.

- Vi har genomfört ett förprojekt med labbstudier 2018 och i höstas fick vi så besked att Vinnova satsar cirka två miljoner kronor på projektet. De företag som ingår i projektet satsar lika mycket, så budgeten ligger på cirka fyra miljoner kronor. Skogsföretagens medverkan innebär också att vi kan genomföra forskningen i skogsmark, vilket vi är ganska ensamma om, och i mars kommer vi att driva upp nya små gran- och tallplantor, säger Maria Sandberg, universitetslektor i miljö- och energisystem och forskningsledare för projektet.

- Biokolet har många positiva effekter på miljön, säger Våra labbstudier visar att vi genom att berika biokolet får ett mycket effektivt gödningsmedel för skogsplantor. Om vi återför biokolet till skogen så ligger det kvar stabilt under lång tid. På så vis binds kolet och vi får mindre koldioxid i atmosfären, vilket motverkar den globala uppvärmningen.

Framtidens skogsgödsel kan alltså tillverkas av restprodukter från pappers- och massatillverkning. Genom att blanda slam och aska från Stora Enso i Skoghall och berika det med kväve från Karlstads kommuns reningsverk skapas ett gödningsmedel i pulverform som pressas till pellets.  

Forskningsprojektet startade 2018 och är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Stora Enso, Paper Province, Karlstads kommun, Econova, Mellanskog, Skogsstyrelsen och Umeå Energi. Projektet som finansieras av Vinnova och de medverkande parterna kommer att pågå till 2022.