Industrin använder mer energi än någon annan sektor. Enligt en rapport från amerikanska energidepartementet förbrukar industrin 54 procent av den totala mängden levererad energi i världen (2016). Samtidigt uppskattas industrins andel av den globala energiförbrukningen minska från cirka 40 procent 2018 till 35 procent 2050, främst på grund snabbare tillväxt inom transportsektorn.
Tre undergrupper
Industrisektorn kan delas upp i tre övergripande undergrupper: energiintensiv tillverkning, icke-energiintensiv tillverkning och icke-tillverkande industri. Vilka bränslen och hur mycket av dem som används inom industrin varierar mellan regioner och länder, beroende på teknisk utveckling och ekonomisk aktivitet. Energi inom industrin används för ett brett spektrum av ändamål, exempelvis processer och montage, ångproduktion, processvärme och -kyla, belysning, AC och uppvärmning.
Industrins energiförbrukning omfattar också kemiska råvaror. Naturgas används till exempel för att producera jordbrukskemikalier. Flytande naturgas (NGL) och petroleumprodukter som nafta går till tillverkning av organiska kemikalier och plast bland annat.
Uppdaterad rapport
Den uppdaterade rapporten, International Energy Outlook 2019, visar inte oväntat att den industriella produktionstillväxten i världen bromsar in. Samtidigt ökar industrins energiförbrukning. Trenden är särskilt tydlig i länder utanför OECD.
Samtidigt konstateras - intressant nog - att tillväxten inom industriell produktion nu är högre än den för energiförbrukningen, främst på grund av ökad industriell energieffektivitet
och högre tillväxt av icke-energiintensiv tillverkning i viktiga regioner, särskilt i regioner utanför OECD.
Indien allt viktigare för energiintensiv industri
Världens totala bruttoproduktion, ett mått på den totala försäljningen inom olika sektorer, beräknas mer än fördubblas i världen från 2018 till 2050 och ungefär hälften av denna tillväxt är relaterad till industriell aktivitet. Den återstående tillväxten kommer från tjänstesektorn och annan icke-industriell verksamhet. De olika industriella undergruppernas andel av bruttoproduktionen förblir stabil, där energiintensiv tillverkning (som tillverkning av baskemikalier, livsmedel, järn och stål, icke-metalliska mineraler och papper bland annat) behåller sin andel på 28 procent av kakan under prognosperioden.
Icke-energiintensiv tillverkning (till exempel produktion av vissa metallbaserade produkter och vissa kemikalier) svarar för en andel som beräknas växa från 43 till 45 procent, medan den icke-tillverkande industrins andel väntas minska från 29 till 27 procent.
Energiintensiv industri genomgår ett skifte där asiatiska länder som inte med i OECD tar en allt större plats, i synnerhet Indien.
Energiförbrukningen ökar mest utanför OECD
Bruttoproduktion för energiintensiv tillverkning - produktion av järn och stål, livsmedel, papper, raffinerade oljeprodukter, icke-metalliska mineraler och aluminium till exempel - koncentreras alltmer till länderna utanför OECD i Asien. Indien och Kina står för mer än hälften av den global produktion i referensfallet.
För Indiens och Kinas del noteras tillväxt inom energiintensiv tillverkning under prognosperioden, men Indiens andel av den globala aktiviteten ökar, från 11 procent 2018 till 25 procent 2050, medan Kinas andel minskar, från 41 procent till 35 procent. Energiintensiv tillverkning ökar också i andra icke-OECD-länder i Afrika och Asien, medan den minskar i resten av världen.
Icke-OECD-länder förbrukar totalt sett mer energi i industrisektorn än OECD-länder och deras energiförbrukningstillväxt är ungefär dubbelt så hög som den i OECD-länderna under prognosperioden.
Under 2018 förbrukade Kina 29 procent av världens industriella energi och även om landets energiförbrukning fortsätter öka under prognosperioden väntas dess andel minska till 24 procent fram till 2050.
Indiens industriella energiförbrukning spås nästan tredubblas och växer från 16 kvadriljoner Btu (British thermal unit) år 2018 till 47 kvadriljoner Btu år 2050 med en genomsnittlig årlig tillväxt på 3,4 procent. Indiens energiförbrukningstillväxt på 31 kvadriljoner Btu från 2018 till 2050 motsvarar 40 procent av den totala ökningen i världen på 78 kvadriljoner Btu.
Kol fortsatt största industribränslet
Kol väntas fortsatt vara det mest använda industribränslet i icke-OECD-länder. Efter en nedgång de närmaste väntas kolförbrukningen inom industrin öka igen efter 2025, främst på grund av tillväxt inom den kolintensiva industrin och relativt låga kolpriset. Det här är en utveckling som leds av Indien. Kolförbrukningen i dessa länder väntas dock minska något fram till 2035 för att därefter stiga igen. Den totala industriella kolanvändningen väntas minska till att står för ungefär en fjärdedel av energiförbrukningen inom industrin.
År 2018 stod Kina för mer än 60 procent av världens industriella kolkonsumtion, men dess andel beräknas falla till drygt 40 procent 2050 på grund av tillväxt i andra länder och politiska beslut i Kina för att minska kolanvändningen inom industrin.
Tillväxten inom Indiens stål- och cementsektorer gör Indien till det land som har högst tillväxt av industriellt kol i världen. År 2050 beräknas mer än två tredjedelar av världens industriella kol förbrukas i Indien och Kina.
Elförbrukningen
Förbrukningen av elektricitet inom industrin väntas öka över hela fältet, i OECD-länder såväl som i icke-OECD-länder, under prognosperioden. För de sistnämnda väntas en ökning på 49 procent från 2018 till 2050, medan ökningen i OECD-länder spås landa på blygsamma 19 procent.
Tillväxtekonomier med industrisektorer som inte är helt utvecklade har störst chans att öka elektrifieringen då ny teknik används. Upphandlad el är den snabbast växande bränslekällan i industrin i icke-OECD-länder, medan den platsen går till naturgas i OECD-länder. Det är framför allt inom tillverkning av metallbaserade produkter och den icke-järnbaserade metallindustrin som elektrifieringens andel av energiförbrukningen ökar mest.
El som andel av energiförbrukningen vid fordonstillverkning ökar från 56 procent 2018 till 62 procent år 2050 i länder utanför OECD, medan OECD-förbrukningen av el och där står den för 55 procent av energiförbrukningen. Sjunkande elpriser i länder utanför OECD bidrar till denna förändring.