Oron över ökande EU-reglering av skogsbruket växer i flera skogsrika medlemsländer. När EU-kommissionens nya biotalousstrategi nu behandlas politiskt framträder en tydlig konflikt mellan miljöambitioner och ekonomisk konkurrenskraft.
Förra veckan diskuterade EU:s miljökommissionär Jessica Roswall strategin med bland andra Finlands jord- och skogsbruksminister Sari Essayah vid ett möte i Bryssel. Samtidigt fick medlemsländernas jordbruksministrar möjlighet att ge sina synpunkter på strategin, som formellt ska presenteras i slutet av 2025.
Inledningsvis möttes strategin av försiktigt positiva reaktioner från delar av skogssektorn. Men enligt diplomatiska källor har innehållet visat sig vara mer problematiskt än väntat.
– I det första utkastet till medlemsländernas slutsatser finns många nya hållbarhetskriterier som påverkar hur skog får användas, säger en diplomatisk källa som följt förhandlingarna nära.
Konkurrenskraft hamnar i skymundan
En central kritik gäller att konkurrenskraften inte ges den tyngd som utlovats i EU-kommissionens arbetsprogram. Flera medlemsländer hade hoppats på att förenkling av miljölagstiftningen skulle bli ett prioriterat område, särskilt när det gäller skogsrelaterade regler.
– När det handlar om användningen av skogsbiomassa kokar konflikten ner till hur mycket skog som får avverkas, sammanfattar en EU-tjänsteman från ett skogrikt medlemsland.
EU-rådet, där medlemsländerna är representerade, väntas fastställa sin officiella hållning till biotalousstrategin i mars. Beslutet tas formellt av miljöministrarna, men även jordbruks- och konkurrenskraftsministrarnas synpunkter vägs in.
Enligt flera källor har hittills nedskärningar i miljöregelbördan uteblivit, något som skapat besvikelse inom både jord- och skogsbruket.
– Snarare ser vi en risk för ökad administrativ belastning, säger en tjänstemannakälla.
Strid om makten över skogen
När EU-lagstiftning om skog förbereds påminner flera medlemsländer återkommande om att skogspolitik enligt EU-fördragen i grunden är en nationell angelägenhet. Just därför har förväntningarna varit höga på att skogsfrågorna skulle prioriteras när EU talar om att stärka konkurrenskraften genom regelförenkling.
Kritiken handlar också om principer.
– Skogsanvändningen försöker man styra med generella regler för alla, trots att det är något varje medlemsland borde besluta om själv, säger samma källa.
Motsättningarna i Bryssel beskrivs nu som tydliga. På ena sidan står aktörer som vill stärka miljö- och klimatkrav, på den andra de som betonar ekonomisk konkurrenskraft och råvaruförsörjning.
– Det gjordes klart från flera håll att det inte behövs fler hållbarhetskriterier, säger Finlands minister Sari Essayah och beskriver stämningen vid ministermötet.
Särskilt känslig fråga för Finland
Finlands klimatpanel anser att de årliga avverkningarna på omkring 70 miljoner kubikmeter bör minska till 64 miljoner kubikmeter för att stärka kolsänkorna. Skogsägare och industrin gör en annan bedömning. I regionala skogsprogram anges i stället cirka 80 miljoner kubikmeter som en hållbar maximal avverkningsnivå.
Samtidigt pekar flera bedömare på att avverkningarna kan minska ändå, till följd av svagare konjunktur i skogsindustrin.
Konflikten kring EU:s biotalousstrategi speglar därmed en större dragkamp om Europas framtida industripolitik, där skogen blivit en allt mer laddad fråga.
Fakta:
EU:s biotalousstrategi syftar till att främja användningen av biologiska råvaror, bland annat trä i byggande och industri. Strategin är inte lag i sig, men kan ligga till grund för framtida bindande regler och nya hållbarhetskrav.
