Den finländska skogsindustrin står inför en ny omställning där koldioxid inte längre bara ses som ett utsläpp – utan som en möjlig råvara för nya industriprojekt värda miljardbelopp. Det rapporterar den finländska tidningen Maaseudun Tulevaisuus.
Bakgrunden är att skogsindustrin och bioenergianläggningar i Finland varje år släpper ut tiotals miljoner ton biogen koldioxid. Nu vill forskare och industriföreträdare i allt större utsträckning fånga in och använda dessa utsläpp för nya produkter, bränslen och lagringslösningar.
Enligt det finska Naturresursinstitutet Luke skulle vidareförädling av skogsindustrins koldioxidutsläpp kunna utvecklas till en miljardindustri för olika regioner i Finland.
Frågan har fått ökad uppmärksamhet samtidigt som Finlands traditionella skogsindustri pressas av svagare efterfrågan på papper, stigande kostnader och hårdare klimatkrav från EU.
Koldioxid ska bli ny råvara
Luke och VTT har tidigare presenterat analyser som pekar på att den finländska skogsindustrins biogena koldioxid skulle kunna användas för produktion av bland annat syntetiska bränslen, kemikalier och olika former av koldioxidlagring.
I en rapport uppskattade forskarna att koldioxidekonomin på sikt skulle kunna skapa ett tillskott till Finlands ekonomi på mellan 2,6 och 8,6 miljarder euro fram till 2040, beroende på teknikval och lönsamhet.
Planerna bygger bland annat på att biogen koldioxid från massabruk och bioenergianläggningar kombineras med vätgas för att producera elektrobränslen, exempelvis flygbränsle.
Samtidigt är det just här som flera stora osäkerheter finns.
Tekniken kräver enorma mängder fossilfri el och stora investeringar i både koldioxidinfångning och vätgasproduktion. Luke och VTT uppskattar att investeringsbehoven kan uppgå till omkring 36 miljarder euro fram till 2040.
Dessutom är många av teknikerna fortfarande på utvecklingsstadiet och beroende av omfattande offentliga stöd och framtida EU-regleringar för att bli ekonomiskt lönsamma.
Skogsindustrin söker nya intäkter
Diskussionen kommer samtidigt som den finländska skogssektorn försöker hitta nya affärsmodeller efter flera år av förändringar inom pappers- och massaindustrin.
Under senare år har flera bruk lagts ned eller ställt om produktionen samtidigt som skogsindustrins klimatpåverkan har hamnat allt mer i fokus.
Enligt Luke stod skogssektorns direkta energirelaterade utsläpp för omkring 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2023.
Samtidigt har Finlands skogar under de senaste åren förlorat sin roll som tydlig kolsänka. Naturresursinstitutet uppgav tidigare att landets skogar numera i vissa beräkningar har blivit en nettokälla för utsläpp till följd av ökade avverkningar och växande utsläpp från torvmarker.
Det gör att trycket ökar på industrin att hitta tekniska lösningar för att minska klimatpåverkan utan att samtidigt minska råvaruuttaget från skogen.
Kritiker varnar dock för att den växande entusiasmen kring koldioxidekonomi och vätgas riskerar att bygga på samma optimistiska antaganden som tidigare gröna industrisatsningar i Norden.
Flera europeiska vätgasprojekt har de senaste åren drabbats av förseningar, ekonomiska problem och svag efterfrågan. Samtidigt är produktionen av grön vätgas fortfarande dyr och starkt beroende av subventioner och billig el.
Även tekniken för koldioxidinfångning och lagring är kostsam och energikrävande. I dagsläget finns få storskaliga kommersiella anläggningar i drift i Europa.
Trots det ser både forskningsinstitut och delar av industrin stora möjligheter om EU:s klimatpolitik fortsätter att driva fram efterfrågan på syntetiska bränslen och koldioxidbaserade produkter.
– Frågan är om Finland aktivt ska driva fram en koldioxidekonomi eller bli en råvaruleverantör där vidareförädlingen sker i andra länder, sade Luke tidigare i samband med publiceringen av sin analys.
Källa: Maaseudun Tulevaisuus, Naturresursinstitutet Luke och VTT
Fakta:
Biogen koldioxid uppstår vid förbränning eller bearbetning av biomassa, exempelvis trä och restprodukter från skogsindustrin. Till skillnad från fossila utsläpp kommer kolet ursprungligen från atmosfären via växande träd. Tekniker för infångning och användning av biogen koldioxid kombineras ofta med vätgasproduktion, vilket kräver stora mängder el och omfattande investeringar i ny industriell infrastruktur.
