Bryssel bromsar – skogsbruket kan fortsätta använda riskämnen

Skogsvården är fortsatt beroende av kontroversiella bekämpningsmedel. Foto: Metsälehti ( Skogstidningen)
Skogsvården är fortsatt beroende av kontroversiella bekämpningsmedel. Foto: Metsälehti ( Skogstidningen)

EU:s ambition att kraftigt begränsa användningen av farliga kemikalier har tappat fart. Flera planerade restriktioner har försenats eller lagts på is samtidigt som industrins konkurrenskraft fått ökad politisk tyngd i Bryssel.

Det påverkar även skogsbruket och skogsvården, där kemiska bekämpningsmedel fortfarande används för att skydda plantor, bekämpa ogräs och minska skador från insekter och svampsjukdomar.

Enligt nya granskningar från miljöorganisationer har EU-kommissionens arbete med att begränsa flera grupper av hälso- och miljöfarliga ämnen bromsats kraftigt de senaste åren. 

Skogsbruket använder fortfarande bekämpningsmedel

Inom europeiskt skogsbruk används fortfarande växtskyddsmedel och kemikalier som omfattas av hårdare diskussioner inom EU:s kemikaliepolitik.

Det gäller bland annat:

  • herbicider mot konkurrerande vegetation
  • insekticider mot skadeangrepp
  • svampmedel för plantskydd
  • kemiska träskyddsmedel

Flera av dessa ämnen regleras genom EU:s omfattande kemikalie- och pesticidlagstiftning inom REACH och förordningen om växtskyddsmedel. 

Samtidigt har delar av EU:s stora kemikalieoffensiv – som presenterades 2022 som en av världens mest ambitiösa planer för att begränsa farliga ämnen – försenats kraftigt. 

Industrins konkurrenskraft prioriteras

Bakgrunden är ett växande tryck från europeisk kemiindustri, som redan befinner sig under hård press från höga energipriser, internationell konkurrens och svag efterfrågan.

Flera industriorganisationer har varnat för att snabbare förbud och hårdare regler riskerar att försvaga Europas industriella konkurrenskraft ytterligare.

Enligt rapporter från både miljöorganisationer och europeiska medier har detta lett till att EU-kommissionen skjutit upp eller bromsat flera planerade begränsningar av farliga kemikalier. 

Miljöorganisationen European Environmental Bureau uppskattar att förseningarna redan lett till omfattande extra utsläpp av farliga ämnen i miljön. 

Konflikt mellan miljö och råvaruförsörjning

Frågan är särskilt känslig för skogssektorn eftersom EU samtidigt vill stärka bioekonomin och minska beroendet av fossila råvaror.

Skogsindustrin lyfts ofta fram som en central del av Europas gröna omställning genom produktion av biomaterial, träbyggande, biodrivmedel och fiberbaserade förpackningar.

Men den ökade produktionen ställer också högre krav på effektiv skogsvård och skydd mot skador, vilket gör att vissa kemikalier fortfarande anses viktiga av delar av näringen.

Kritiker menar däremot att fortsatt användning av riskklassade ämnen hotar både biologisk mångfald, vattenmiljöer och människors hälsa.

PFAS och andra ämnen fastnar i politiken

Bland de mest omdebatterade frågorna finns EU:s planerade begränsningar av PFAS-kemikalier – ofta kallade ”evighetskemikalier” – samt olika bekämpningsmedel och tungmetaller.

Flera av dessa processer har blivit kraftigt försenade trots att Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA redan har lämnat vetenskapliga utlåtanden. 

Enligt miljöorganisationer handlar det inte längre främst om tekniska frågor utan om politiska prioriteringar där industrins konkurrenskraft väger tyngre än tidigare.

PS Analysis

EU befinner sig nu i ett växande dilemma mellan industripolitik och miljöpolitik. Samtidigt som Bryssel vill driva på den gröna omställningen försöker unionen undvika ytterligare belastning på en redan pressad kemi- och råvaruindustri.

För skogsbruket innebär det att övergången bort från kemiska bekämpningsmedel går betydligt långsammare än många miljöorganisationer har hoppats på.

Samtidigt ökar pressen på skogssektorn att leverera mer biomassa, mer klimatnytta och högre produktion – vilket riskerar att försvåra en snabb minskning av kemikalieanvändningen inom europeisk skogsvård.

Källor:

European Environmental Bureau, ClientEarth, European Commission, Chemistry World, Le Monde.

Faktakoll

EU:s kemikalielagstiftning bygger främst på REACH-förordningen och reglerna för växtskyddsmedel. Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA ansvarar för vetenskapliga riskbedömningar medan EU-kommissionen fattar de slutliga politiska besluten om begränsningar och förbud.