Finlands klimatmål för 2035 och den svaga utvecklingen inom byggsektorn väntas få stor betydelse under de kommande åren. Samtidigt växer diskussionen om hur byggindustrins utsläpp ska minska och vilka material som bör prioriteras i framtidens byggande.
Enligt flera finländska debattörer kan ökad användning av trä bli en viktig del av lösningen. De menar att byggsektorns klimatpåverkan inte längre enbart kan bedömas utifrån energiförbrukningen i färdiga byggnader, utan också måste omfatta utsläpp från byggmaterial och hela byggprocessen.
– Användningen av trä i byggandet borde bli en del av klimatpolitiken, säger finländaren Aaron Vuola, chef för cirkulär ekonomi och miljöfrågor, till tidningen Helsingin Sanomat.
Bild: Aaron Vuola, chef för cirkulär ekonomi och miljöfrågor. Foto: Metsäteollisuus
Materialens klimatpåverkan får större betydelse
När utsläppen från energianvändningen i byggnader successivt minskar får materialens klimatavtryck större betydelse. Debattörerna pekar på att Finland därför har möjlighet att koppla regleringen av byggandets livscykelutsläpp närmare den nationella klimatpolitiken.
Det anser att framtida regler måste utformas så att de tydligt styr mot verkliga utsläppsminskningar och premierar byggmaterial med lägre klimatpåverkan.
I debatten lyfts trä fram som ett alternativ som både kan ersätta material med hög fossil belastning och samtidigt fungera som en långsiktig kolsänka. Kolet lagras i byggnaderna under hela deras livslängd, vilket kan innebära årtionden eller i vissa fall ännu längre tidsperioder.
Regelverk anses bromsa utvecklingen
Trots klimatargumenten används trä fortfarande i begränsad omfattning inom delar av byggsektorn, särskilt i större flerbostadshus. Enligt debattartikeln beror det bland annat på regler, tekniska krav och godkännandeprocesser som utvecklats utifrån traditionella byggmaterial.
Författarna menar att särskilt regelverken kring flerbostadshus och hybridkonstruktioner behöver moderniseras för att trä ska kunna konkurrera på mer likvärdiga villkor med andra material.
Samtidigt framhålls att frågan inte handlar om att gynna ett enskilt material, utan om att låta olika byggmaterial konkurrera utifrån samma krav på prestanda och klimatutsläpp.
Offentlig upphandling kan påverka marknaden
Debattörerna pekar även på att offentlig sektor kan få stor betydelse för utvecklingen genom sina upphandlingar. Om klimatfördelar från träbyggande vägs in tydligare i offentliga projekt skulle det kunna bidra till att bygga upp ett större industriellt ekosystem kring träbyggande, kompetens och export.
Enligt artikeln kan detta också skapa bättre förutsättningar för industriell prefabricering och högre produktivitet inom byggsektorn.
Debattörerna menar samtidigt att lågkoldioxidbyggande inte uppstår automatiskt utan kräver långsiktiga politiska beslut och tydliga spelregler för marknaden.
Klimatmål väntas påverka byggpolitiken
Finlands mål om klimatneutralitet till 2035 väntas öka pressen på byggsektorn att minska sina utsläpp under de kommande åren. Diskussionen om träbyggande har därför fått större politisk betydelse, både i Finland och övriga Norden.
Samtidigt fortsätter debatten om hur långt staten ska gå i att styra materialval inom byggindustrin och hur klimatkrav ska balanseras mot kostnader, tekniska krav och marknadsförutsättningar.
Källa: Debattartikel och Aaron Vuola
Fakta:
Finland har som mål att bli klimatneutralt år 2035. Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av klimatutsläppen genom både energianvändning och produktion av byggmaterial. Trä lyfts ofta fram som ett material med potential att minska klimatpåverkan eftersom det kan lagra kol under lång tid jämfört med exempelvis cement och stål.
