För att kunna bruka skogen på bästa sätt krävs information om hur mycket växthusgaser den tar upp och släpper ut, den så kallade kolsänkan. Regeringen har därför gett SLU i uppdrag att ta fram prognoser och scenarier för att kunna bokföra den svenska skogens och skogsmarkens kolsänka.
– Klimatomställningen till ett fossilfritt och biobaserat samhälle är en ödesfråga. Den svenska skogen och skogsmarken producerar stora mängder bioenergi och tar samtidigt nästan upp lika mycket koldioxid som de sammanlagda utsläppen från industrin, transporter och energiproduktionen i Sverige. Det är därför viktigt att ha en väl underbyggd nationell referensnivå som även EU kan luta sig mot i det fortsatta klimatarbetet, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
SLU ska i uppdraget:
- ta fram prognoser och scenarier för den svenska skogen och skogsmarkens kolsänka fram till år 2030.
- i nära dialog med Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen utarbeta underlag för en svensk nationell referensnivå för brukad skogsmark för perioden 2021–2025. Referensnivån ska följa kraven på information och metoder för EU:s klimatramverk 2021–2030.
- redovisa resultaten uppdelat på skyddad respektive oskyddad skog, fördelad på olika trädslag, samt uppdelat på torvmark respektive mineraljord.
Referensnivån ska redovisas senast den 30 september i år och SLU får tre miljoner kronor för att genomföra uppdraget.
