För att förhindra läckage av tungmetaller från gruvavfall bestående av uppbrutet gråberg skedde under sommaren 2017 den största täckningen av gruvavfall där grönlutslam varit en komponent i täckkonstruktionen. Totalt gick det åt 8 000 ton grönlutslam. Metoden har i forskningsprojekt under flera år utvecklats i samarbete mellan Boliden, Ragn-Sells, Ecoloop, Luleå tekniska universitet, MTC, Processum, Swerock och Ramböll samt flera svenska massabruk. Platsen för täckningen är de nedlagda dagbrotten i Svärtträsk i Storumans kommun.
Scanmining fick år 2002 tillstånd för gruvverksamhet vid både Svärtträsk och Blaiken i Västerbotten. Under endast nio månader 2006 till 2007 bröts malm innehållande huvudsakligen zink men även bly och guld i Svärtträsk. Bolaget gick i konkurs 2008 och övertogs av Lappland Goldminers som i sin tur gick i konkurs 2012 utan att ha påbörjat brytning i Svärtträsk. Eftersom gruvan i realiteten saknar ägare men gruvavfallet läcker tungmetaller har Naturvårdsverket beviljat sammanlagt 105 miljoner kronor för sanering och återställande av området. Huvudman för saneringen är Sveriges Geologiska Undersökning, SGU.
– På området fanns när saneringen påbörjades bland annat två dagbrott, upplag av gråberg och samt en sedimenteringsbassäng. De miljöproblem som finns vid Svärtträsk består, trots en kort brytningstid, av utbrutet gråberg som låg öppet för väder och vind vilket över tid orsakar höga metallutsläpp i sjöar och vattendrag. Saneringen, som är mycket omfattande, påbörjades 2015 och beräknas pågå till 2020, säger Kristina Sjödin, projektledare SGU, i ett presmmeddelande.
– Brytningen pågick i två dagbrott, som nu har fyllts igen. Det större dagbrottet har fyllts med det uppbrutna gråberget. Täckningen av gruvavfallet skedde med flera skikt varav två består av en blandning med grönlutslam. I kombination med andra täckande lager förväntar vi oss att gruvavfallet i Svärtträsk i framtiden inte ska orsaka läckage av tungmetaller.
– I vår affärsverksamhet är en viktig del att hitta värden och användningsområden för material och restströmmar som ofta betraktas som avfall, säger Pär Odén, materialansvarig hos Ragn-Sells.
– Tekniken att använda grönlutslam från massabruk för att åstadkomma tätskikt för gruvavfall är ett exempel på det. I Svärtträsk svarade vi för kvalitetssäkring av 8 000 ton grönlutslam från Smurfit Kappa Piteå samt logistiken till Svärtträsk, fortsätter han.
