Den 30 maj spred professor Maria Strømme från Uppsala Universitet sina "revolutionära" teser även på skogsindustrins stora mässa PulPaper i Helsingfors.
- Be ready for new oppotunities, sa hon på engelska, på konferens språk.
För tolv år sedan utsågs Maria Strømme till Uppsala universitets första professor i nanoteknologi. Hennes arbete har hittills resulterat i 30 patent, hundratals internationella vetenskapsartiklar och en rad styrelseuppdrag i nationella och internationella forskningsråd.
Maria Strømme tror att digitaliseringen är slutet på datorrevolutionen - att det är det sista människan har att skörda där. Hon menar att nanotekniken har börjat driva nästa industriella revolution.
– Nästan all nanoteknik handlar om att försöka lösa människans stora problem och utmaningar. Den allra största är den hållbara energiförsörjningen, vi måste klara den. En annan är den åldrande befolkningen där det behövs många nya lösningar för att hålla oss unga och friska utan att belasta sjukvården så mycket, sade Maria Strømme.
Nanotekniken kan skapa vissa typer av mänsklig vävnad, ben till exempel. Lite längre är det tills det går att skapa exempelvis nya hjärtan och hjärnor. Men material tas nu fram.
– Det handlar om att utveckla instruktiva material som kan tillföras kroppen för att ge den information om vad den själv ska börja bygga. Man vill inte ha främmande material i kroppen. Kan man få sin kropp att börja bygga hjärta av sina egna celler så är det tryggt.
– Vill man studera liknande saker som jag gör så kan man studera egentligen vilken ingenjörsinriktning som helst. Nästan alla typer av ingenjörsmässiga verktyg används inom nanotekniken, sade Maria Strømme.
Med nanoteknik kan människan skicka cellgifter ända fram till tumören, rena arsenikförgiftade brunnar och ladda miljövänliga batterier på några sekunder.
– Forskare har i tester på människor redan visat att det är möjligt att behandla cancertumörer genom att injicera bollformade guldnanoskal i blodet. Skalen hopar sig där tumörerna finns och läkaren kan med laserljus bränna bort tumören. Skalen kan även fyllas med starka cellgifter för en träffsäker behandling.
– All forskning kan användas för både goda och onda syften. Det här är en komplex fråga som handlar om att måna om demokrati och yttrandefrihet för att se till att forskningsresultaten används på ett sätt som bidrar till goda tillämpningar för människor och miljö.