Enligt MoRe Research är vedkostnaden massabrukens största kostnad och därför är behovet att minimera vedförluster vid barkning stort. Samtidigt kan inte barkningen ske för snabbt eftersom det ökar flisens barkhalt till kokeriet, vilket kan skapa kvalitetsproblem i såväl massa som papper. För att hitta den optimala balansen mellan ekonomi och kvalitet är renseristudier ett viktigt verktyg.
– Det finns stora pengar att spara genom att hitta det optimala körsättet för renseriet, säger Torbjörn Sjölund, processkonsult vid MoRe Research, i ett pressmeddelande. Om ett bruk som har en vedkostnad på en miljard kronor kan minska vedförlusterna med en procent, så blir det en besparing på tio miljoner kronor. Har man regelbundet vedråvara av olika ursprung eller grovlek kan pengar sparas, och en jämnare massakvalitet erhållas, när man har en jämn blandning av ved in till barktrumman.
– En renseristudie är relativt omfattande och börjar med att jag på ett systematiskt sätt tar ut ca 200 stockar från olika partier på vedgården. Från varje stock kapas en trissa en bit in på stocken för att inte avverknings- eller transportskador ska påverka analysresultatet. För varje trissa skalas bark eller näver av med kniv för att kunna mäta barkhalt, torrhalt, densitet och diameter för respektive prov.
De aktuella partierna körs i barktrumman och barkprover tas ut för bestämning av hur mycket ved som finns i barkfraktionen samt flisprover som sållas i MoRes flissåll för bl.a. bestämning av barkhalten. På så vis beräknas barkhalt, barkningsgrad och vedförlust för aktuellt flisparti och på basis av resultaten diskuteras hur körsättet av trumman, eller inblandningen av olika vedtyper till trumman, kan optimeras.
