SKGS välkomnar Ei:s förslag men inte utredning om differentierad elskatt

Rapporten, ”Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet”, som publicerades i slutet av 2016, är resultatet av det uppdrag Energimarknadsinspektionen (Ei) fick av regeringen i juni 2015 för att se över möjligheten till ökad efterfrågeflexibilitet.

 

SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) kommenterar och tycker att Ei landar rätt i den viktigaste frågan för SKGS, men menar att de också för diskussion om förslag som skulle kunna hota svenska industrijobb.

SKGS energidirektör Anna Holmberg menar att Ei landar rätt i den viktigaste frågan för de svenska basindustriföretagen.

– Ei:s definition av efterfrågeflexibilitet bygger på frivillighet. Det tycker vi är bra, eftersom företag inom basindustrin har väldigt olika förutsättningar att vara flexibla. Efterfrågeflexibilitet måste därför bygga på en frivillig ändring av efterfrågad el från nätet annars hotas svenska jobb inom industrin, säger Anna Holmberg.

I rapporten nämns att det ska gå att hämta hem 1 700 megawatt från de elintensiva industriföretagen om dessa blir mer flexibla. Rapporten uppger samtidigt helt korrekt, enligt SKGS, att flera aktörer inom basindustrin redan idag bidrar med sin efterfrågeflexibilitet, men Ei gör ingen uppskattning av hur stor del av de 1 700 megawatt dessa företag representerar. Det saknas därför en uppskattning av den sanna potentialen, menar Anna.

Anna Holmberg lyfter att det inte hänger på viljan om ett elintensivt företag flexar sin elanvändning eller inte, utan att det handlar om att ett företag måste kunna leva upp till en mängd krav och parametrar.

– För att kunna flexa måste ett elintensivt företag ha en produktionsprocess och utrustning som tillåter det. Vidare måste den totala värdekedjan kunna hantera att vissa delar körs flexibelt och andra kontinuerligt. Förmågan att leverera till slutkund får inte påverkas negativt och det måste löna sig företagsekonomiskt. Om alla, eller åtminstone näst intill alla fyra parametrar är på plats, kan företaget vara flexibelt. Annars inte, säger Anna Holmberg.

– Vi välkomnar förslaget om att utreda hur kunder ska kunna få ersättning för den nätnytta de skapar genom att vara flexibla i sin elanvändning, men det gäller att nättarifferna utformas på ett smart sätt för att undvika negativa sidoeffekter. Vi vill dock inte se någon utredning om differentierad elskatt, eftersom en sådan skatt riskerar att avsevärt höja systemkostnaden för el för basindustrin och försvåra långsiktiga investeringsbeslut i Sverige, avslutar Anna Holmberg.