De lyser upp sensormolekyler i biomassa i olika färger

Agneta Richter-Dahlfors, Richter Life Science och Paul Nemes, Paper Province. Foto: Paper Province

Richter Life Science heter ett företag vars affärsidé bygger på att använda mikroskopiska ljussignaler för analysera olika sockerarter i biomassa. Innovationen startade inom det biomedicinska området men har stor potential att skapa värde i andra branscher, enligt Paper Province. Skogsindustrin är en av dem och därför har företaget blivit medlemmar i Paper Province.

Det var när Agneta Richter-Dahlfors, professor på Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), och hennes forskarkollegor på KTH och Linköpings universitet, gjorde en upptäckt som de första pusselbitarna till det som idag är Richter Life Science började läggas. Deras biomedicinska forskning resulterade i en teknik där mikroskop och ljussignaler används för att identifiera polysackarider, som är viss typ av kolhydrat, i vävnad.

Richter Life Science teknik får sensormolekyler att lysa i olika färger, beroende på vilken polysackarid de är knutna till.

– Tekniken får våra sensormolekyler att lysa i olika färger, beroende på vilken polysackarid de är knutna till. Metoden är väldigt exakt – du ser supersmå detaljer som inte kan uppfattas av det mänskliga ögat och som avslöjar vilket material som finns i vävnaden, förklarar Agneta Richter-Dahlfors, grundare av och vd på Richter Life Science, till Paper Province.

Agneta tror att upptäckten har stor potential för skogsindustrin.

– Om du med hjälp av en ljussignal kan upptäcka cellulosa i biofilm, kan du också göra det i andra material. Tekniken i våra sensorer skadar inte materialen på något sätt och fungerar lika bra på vävnad från både människor och växter, liksom träflis, förklarar hon.

I dag tillämpas den patenterade tekniken inom affärsområden som bioteknik, biomaterial och bioraffinaderier. Bolaget arbetar nu för att utöka dessa till att även inkludera medicinteknik, diagnostik, livsmedelsindustri och skogsindustri. Inom det bioekonomiska området används metoden exempelvis för att kunna identifiera och återvinna lignin och cellulosa från trä och andra växter, förbättra produktionsprocesser och skapa nya material.

– I Sverige har vi använt skog som råmaterial länge och vi vet hur vi ska göra det. Men nu är efterfrågan på biomassa från förnybara källor enorm och industrin behöver undersöka hur andra förnybara råvaror från land och hav kan skapa samma värden, exempelvis alger och raps.

– Våra lösningar har ett stort antal applikationsområden och har skapat stort intresse inom både företags- och forskningsvärlden. Nu vill vi ta nästa steg och hitta rätt samarbetspartners som kan komplettera och utveckla vår verksamhet på en global arena, säger hon.