Pappers- och massaindustrin slukar som bekant stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det, enligt Linköpings universitet, inte funnits något sätt att mäta och jämföra energianvändningen mellan olika företag på ett rättvis sätt. Forskare vi universitetet har därför i samarbete med Naturvårdsverket tagit fram en lösning som skulle kunna användas i hela EU.
– Även om det bara skulle bidra till någon procent mer effektivisering så är det ju så mycket energi att det kan få stor nytta, säger Kristina Nyström, doktorand på Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Pappers- och massaindustrin slukar hälften av den energi som den svenska industrin använder, enligt Linköpings universitet. Globalt står branschen för fyra procent av energianvändningen. EU har genom det så kallade industriutsläppsdirektivet ställt krav på industrisektorn att effektivisera för att minska klimatpåverkan. Ett verktyg för det är att göra jämförelser mellan fabriker inom en bransch – så kallad benchmarking.
– Men det har inte gått inom pappersindustrin, eftersom bruken varit så pass olika att man inte kunnat få fram jämförbara resultat, förklarar Kristina Nyström.
Därför har Naturvårdsverket, med hjälp av Linköpings universitet och Chalmers industriteknik och i samråd med pappersindustrin, tagit fram en beräkningsmetod för att göra jämförelser möjliga. Metoden, som beskrivs i en artikel i tidskriften Applied Energy, har stor potential att kunna användas inom hela EU, menar Olof Åkesson, tidigare anställd vid Naturvårdsverket och den som tog initiativ till projektet.
Lösningen är att dela upp papperstillverkningen i standardiserade processer som själva massatillverkningen, upplösningen av inköpt massa, torkning av massa eller papperstillverkningen. Processerna är gemensamma för tillräckligt många fabriker för att jämförelser ska bli meningsfulla. På så sätt kan företagen upptäcka vad i deras processer som fungerar mindre effektivt jämfört med andra, var förbättringar kan göras och vilka åtgärder som gör bäst nytta.
Dessutom innebär metoden att fler åtgärder kan räknas in i energieffektiviseringsarbetet. Ett exempel är att företag får tillgodoräkna sig den restvärme från tillverkningen som används i det omgivande samhället, som vid uppvärmning av bostäder eller växthus. Något som skulle kunna gynna svenska anläggningar vid internationella jämförelser, enligt Kristina Nyström.
Om metoden börjar användas i större utsträckning kan den bidra till ett förändrat synsätt på energieffektivisering. I dagsläget innebär myndigheternas krav på energikartläggningar ofta ett fokus på detaljer, vilket riskerar att betydande effektiviserings-åtgärder förbises.
– Vinsten med att pappers- och massaindustrin blir effektivare är att det kan minska användningen av fossila bränslen och frigöra råmaterial, biobränslen och el till att användas till annat, säger Olof Åkesson.
Flera företag som testat mätmetoden har varit positiva och den behöver nu spridas och testas i större skala, säger forskarna. Samtidigt fortsätter Naturvårdsverket att utveckla modellen, nu även i viss dialog med myndigheter och bransch i Finland.
Forskningen har finansierats av Naturvårdsverket och Vinnova. Även det statliga forskningsinstitutet RISE har medverkat i arbetet.
