NORMA byter till återvinningsbara pappersförpackningar

Den europeiska lågpriskedjan NORMA har börjat byta ut plastbaserade förpackningar mot återvinningsbara papperspåsar för sina egna märkesvaror inom torra grynprodukter, som mannagryn och risgrynsgröt. Förändringen är en del av en bredare europeisk trend där livsmedelsföretag försöker minska användningen av plast för att anpassa sig till skärpta återvinningskrav och förändrade konsumentförväntningar.

De nya förpackningarna är tillverkade av ett specialutvecklat barriärpapper, NexPlus Advanced, från den tyska papperskoncernen Koehler Paper. Materialet används för att skapa tresidigt förseglade påsar som ersätter tidigare förpackningar bestående av en komposit av papper, plast och aluminium.

För NORMA innebär förändringen att kedjans egna produkter inom torra gryn nu levereras i vad företaget beskriver som monomaterialförpackningar, det vill säga förpackningar som i huvudsak består av ett material och därmed är enklare att återvinna i befintliga papperssystem.

Samarbete mellan livsmedelsproducent och pappersleverantör

Produkterna tillverkas och levereras av den tyska spannmåls- och livsmedelstillverkaren Friessinger Mühle. Enligt bolaget skedde bytet till det nya förpackningsmaterialet i nära samarbete med Koehler Paper, efter krav från NORMA på mer hållbara lösningar.

”Bytet till det nya påsmaterialet gjordes i samarbete med Koehler Paper på begäran av NORMA för att uppnå hållbara monomaterialförpackningar”, säger Alexander Gurr, ansvarig för förpackningsinköp på Friessinger Mühle.

Tidigare var produkterna förpackade i ett material som kombinerade flera skikt, vilket försvårade materialåtervinning. Genom att ersätta detta med ett pappersbaserat material med barriäregenskaper vill man förenkla återvinningen och samtidigt behålla nödvändigt produktskydd.

NORMA:s ansvariga för central marknadsföring och kommunikation, Katja Heck, beskriver förändringen som en del av kedjans övergripande förpackningsstrategi.

- Här på NORMA har vi satt upp konkreta mål när det gäller förpackningar. För det första vill vi minska onödigt förpackningsmaterial. För att göra det granskar vi mycket noggrant vilka förpackningar vi använder för våra egna märkesvaror och analyserar vilka material som behövs och vilka som inte gör det. För det andra vill vi kontrollera alla våra förpackningar för att se om vi kan ersätta dem och använda mer miljövänliga material i stället. Vårt mål är att säkerställa att vi sparar resurser längs hela värdekedjan – från produktion till försäljning, säger hon.

Tekniska krav på livsmedelsförpackningar

Enligt Friessinger Mühle måste förpackningar för produkter som mannagryn och risgrynsgröt uppfylla strikta tekniska krav. Förpackningen måste bland annat ge skydd mot fett samt mot mineraloljebaserade kolväten, både mättade och aromatiska, så kallade MOSH och MOAH, som kan migrera från omgivande material.

- Naturligtvis måste pappret också vara lätt att trycka på och lätt att försegla i förpackningsmaskinerna, säger Gurr. - Bearbetbarheten i maskinerna är också mycket viktig. Det kräver att man sätter sig in i det nya materialet, skaffar erfarenhet och eventuellt gör justeringar i utrustningen.

För att uppfylla dessa krav valde Friessinger Mühle Koehlers NexPlus Advanced, som använder en vattenbaserad dispersionsbeläggning på insidan av pappret för att skapa nödvändiga barriäregenskaper, utan att använda traditionella plastskikt.

Alexander Stöckle, marknads- och kommunikationschef samt pressansvarig på Koehler Group, förklarar att tekniken bygger på etablerade processer inom pappersindustrin.

”Denna etablerade process inom papperstillverkning ger oss betydande möjligheter att minska plastanvändningen. De dispersioner vi använder är kompatibla med återvinningssystem, och papprets återvinningsbarhet har verifierats i enlighet med Cepi-standarden”, säger han.

Cepi är den europeiska pappersindustrins branschorganisation, och dess standard används för att bedöma om papper och kartong kan återvinnas i befintliga system.

Lägre klimatavtryck – men fortsatt materialberoende

Enligt Koehler har interna livscykelanalyser visat att NexPlus Advanced kan ge ett betydligt lägre klimatavtryck än vissa plastbaserade alternativ. Stöckle uppger att en analys för chokladförpackningar visade att materialet hade ett cirka 50 procent lägre koldioxidavtryck jämfört med biaxiellt orienterad polypropen för samma produkt.

Samtidigt pekar utvecklingen på en bredare omställning inom europeisk dagligvaruhandel, där så kallad ”fiberisering”, det vill säga övergång från plast till fiberbaserade material, blir allt vanligare. Drivkrafterna är både regulatoriska och kommersiella, men omställningen innebär också nya beroenden av pappersråvara, kemikalier för barriärskikt samt energi för produktion.

Förpackningsbytet hos NORMA är ett exempel på hur detaljhandeln försöker anpassa sig till politiska krav och konsumenttryck, men det förändrar inte i grunden de material- och energiflöden som livsmedelskedjan är beroende av. Kritiker har också pekat på att pappersbaserade förpackningar inte automatiskt är problemfria, särskilt om de kräver avancerade beläggningar eller import av råvara från andra världsdelar.

NORMA har butiker i Tyskland, Frankrike, Tjeckien och Österrike, och förändringen omfattar kedjans egna märkesvaror inom dessa marknader.

Källa: Packaging World, Jan 19, 2026