En ny nationell skoglig konsekvensanalys visar att ett mer restriktivt svenskt skogsbruk skulle få omfattande konsekvenser för både ekonomi, sysselsättning och energiförsörjning. Studien har genomförts av Tomas Thuresson, skoglig doktor och tidigare skogsskötselchef på Skogsstyrelsen, tillsammans med Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE) vid Umeå universitet. Rapporten har tagits fram på uppdrag av SCA.
Jonas Mårtensson, affärsområdeschef på SCA Skog, menar att rapporten sätter fingret på det aktiva skogsbrukets stora nyttor och riskerna i att söka “enkla lösningar”.
– Den aktivt brukade skogen skapar enorma nyttor, så väl ekonomiskt som för klimatet, eftersom grunden är att skörda det som vuxit klart och ersätta det med skogar som kan fortsätta ta upp koldioxid. Det är också grunden för förnybara produkter som ersätter betong, stål, plast och annat utsläppsintensivt, säger Jonas Mårtensson i en artikel på SCA:s hemsida.
– Hela det skogliga systemet, som producerar en mycket stor nytta för klimatet, är lönsamt och värdeskapande. Det innebär jobb, investeringar, exportvärden och skatteintäkter. För mig belyser rapporten att man lätt går vilse i jakten på enkla lösningar och snarare riskerar att skada den samhällsnyttiga skogsnäringen utan att egentligen uppnå någonting positivt, tillägger Jonas Mårtensson.
Forskarna har analyserat effekterna av flera policyförslag som diskuteras inom ramen för EU:s skogspolitiska utveckling, bland annat minskad avverkning, ökade avsättningar och så kallat ”closer to nature”-skogsbruk med större inslag av hyggesfria metoder.
Rapportens slutsats är att en minskning av avverkningen i stort sett får samma effekt på produktionen av skogsråvara. Om avverkningen minskar med 15 procent minskar också produktionen och det ekonomiska värdet i motsvarande omfattning.
De största konsekvenserna uppstår i scenariet ”Closer to Nature” där hälften av den brukade skogen övergår till hyggesfria metoder och en större andel av skogen sätts av för fri utveckling. Enligt analysen skulle avverkningen då falla med 25–30 procent samtidigt som tillgången på sågtimmer minskar med 30–40 procent under flera decennier. Det skulle innebära ett tapp på mellan 25 000 och 35 000 arbetstillfällen och en minskning av förädlingsvärdet med upp till en tredjedel.
– Att begränsa det svenska skogsbruket är en kostsam illusion som i praktiken leder till läckage till andra länder, sämre ekonomi, färre jobb och ett svagare klimatbidrag. För mig är det en uppenbart dyr och dålig väg som försvårar omställningen från fossilt till förnybart, säger Tomas Thuresson.
En central fråga i rapporten är hur klimatet påverkas av ett minskat skogsbruk. Enligt analysen ökar visserligen kolinlagringen i skogen visserligen på kort sikt när mindre virke avverkas. På längre sikt minskar däremot skogens tillväxt, vilket enligt rapportförfattarna leder till att både kolinlagringen i skogen och mängden kol som lagras i träprodukter avtar.
Forskarna menar också att klimatnyttan från skogsprodukter riskerar att minska. När trä används i byggnader, förpackningar eller energisystem kan det som bekant ersätta material och energikällor med högre fossila utsläpp. Om tillgången på svensk skogsråvara minskar försvagas denna så kallade substitutionseffekt.
Rapporten lyfter dessutom risken för så kallat koldioxidläckage. Om efterfrågan på träprodukter består samtidigt som produktionen i Sverige minskar kan produktionen i stället flytta till länder med högre utsläppsnivåer.
– Klimatnyttan av detta, när man bortser från materialsubstitution och koldioxidläckage, motiverar inte kostnaden. Beaktar man även koldioxidläckage kan man inte utesluta att den samlade klimatnyttan blir negativ, säger Runar Brännlund.
Konsekvenserna stannar enligt rapporten inte vid skogsindustrin. Skogsbiomassa står i dag för närmare 40 procent av Sveriges energianvändning, och en minskad tillgång på råvara skulle kunna påverka energisystemet, särskilt fjärrvärmesektorn i större städer.
Analysen visar också att den samhällsekonomiska kostnaden för ytterligare avsättningar är betydande och uppskattas till ungefär det dubbla jämfört med kostnaden för att lösa in mark.
Enligt rapportförfattarna bör fokus därför ligga på att maximera klimatnyttan från den svenska skogen genom ett aktivt brukande och en fortsatt utveckling av resurseffektiva produkter och material.
– Om det är verklig klimatnytta man vill åstadkomma, det vill säga globala utsläppsminskningar snarare än minskningar av nationella utsläpp, bör fokus vara på ett aktivt svenskt skogsbruk och en fortsatt utveckling av svensk skogsindustri. Det borgar för såväl ökad klimatnytta som ökad sysselsättning i Sverige, säger Runar Brännlund.
