Ett av Sveriges största bruk, Billerudkorsnäs massa- och kartongfabrik i Gävle, håller på att införa ett program för säker arbetsmiljö, TSF (Tillbuds- och skadefri), som de är ensamma om inom massa- och pappersindustrin. En viktig del i TSF, som bland annat används av byggkoncernen Skanska, är att de externa entreprenörerna deltar på jämställd nivå med brukets egen personal i säkerhetsarbetet.
I många industrier talas vitt och brett om hur mycket energi man lägger ned på att skapa en säker arbetsmiljö genom att uppmana sina medarbetare till att vara flitiga med rapportera risker och tillbud och genom att ställa hårda krav på att alla måste följa stränga säkerhetsrutiner. Säkerhetstänket går före allt annat, bedyrar man, vilket även omfattar de externa entreprenörerna som bara får gilla läget. Men det är sällan entreprenörerna aktivt deltar i utformningen av arbetsmiljön. Det är en envägskommunikation där uppdragsgivareren agerar kravställare.
Entreprenörsträffar
– Vi trycker mycket på att vi inte ska särskilja entreprenörerna från vår egen personal, säger Johan Jansson, skydd- och säkerhetschef på Gävle bruk, som varit med om att införa TSF.
– Nu jobbar vi mycket mer m e d entreprenörerna, och vi har också mycket att lära av dem! De kan ge oss feedback kring hur det fungerar på andra arbetsplatser med andra regler, säger Johan Jansson som innan årsstoppet tillsammans med Gävle bruks fabriksdirektör Magnus Kangas samt teknikavdelningschef Henning Ekström haft entreprenörsträffar med företagens kontaktpersoner, då man gått igenom vilka krav och förväntningar man ställer på dem.
1200 entreprenörer
Särskilt viktigt är säkerhetsarbetet under underhållsstoppen då man tar in många entreprenörer samtidigt. Under Gävle bruks årsstopp i slutet av september snittade man på 1200 entreprenörer om dagen på fabriksområdet, utöver den egna personalen på omkring 500.
– När vi får in så mycket entreprenörer blir det lätt rörigt och då lägger vi extra fokus på säkerhetsarbetet.
Obligatoriska workshops
I höst drar Gävle bruk igång obligatoriska workshops inom ramen för TSF-programmet. De vänder sig till både den egna personalen (730 anställda berörs) och omkring 300 entreprenörer. Totalt 48 workshopsen är inplanerade fram till mars 2017.
– Det är ett jätteprogram, säger Johan Jansson som inte vill avslöja hur mycket det har kostat att ta fram.
– Men det är värt varenda krona, betonar han.
Orienteringsledare
Särskilt utbildade orienteringsledare från den egna organisationen leder workshopsen, som Johan Jansson inte vill kalla utbildningar. Orienteringsledarna kommer från alla nivåer inom bruket, en blandning av kvinnor och män med olika lång anställningstid. Även två entreprenörer har utbildat sig till orienteringsledare.
– Efter utvärderingen av den första workshopen, som vi hade innan sommaren, såg vi att man såg väldigt positivt på att ha med entreprenörerna både som orienteringsledare och deltagare, säger Johan.
Attityder och beteenden
TSF-programmet trycker mycket säkerhetskulturfrågor, attityder och beteenden.
– Vi fokuserar väldigt mycket på förståelsen av konsekvenserna av en eventuell olycka. Om jag tar en säkerhetsrisk och skadar mig är det inte bara jag som drabbas utan många andra också, nära och kära och arbetskompisar. Det är lätt att glömma.
Viktigt är att uppmärksamma och agera direkt när man ser riskbeteenden, ofta är det viktigare än att skriva en händelserapport, menar Johan.
– Programmet går ut på att man ska säga till när man ser säkerhetsbrist och vara mottaglig om andra ser säkerhetsbrister och ger mig feedback till förbättring. Om man ser någon stå på en ranglig stege eller ha gått innanför en avspärrning ska man ta det direkt med den berörda personen, förklarar han.
Innebär inte det en risk för konflikter?
– Därför är det viktigt hur man formulerar sig. I stället för att skrika: ”Ta på dig hjälmen!” kan man gå fram och säga: ”Jag ser att du inte använder hjälm. På den här arbetsplatsen finns risk för att saker faller ner”. Och så avrundar man med: ”Kan du se vad jag ser?” för att undvika konflikter.
Vikten av att rapportera
Med det sagt betonar Johan Jansson samtidigt vikten av att rapportera avvikelser som tillbud och riskobservationer.
– Vi ser mer positivt på att man rapporterar än att man inte rapporterar, säger han som tror att många entreprenörer annars inte skulle våga rapportera då de befarar att det ska leda till att de inte får komma tillbaka för nya uppdrag.
– Men vi är inte ute efter att jaga skuld, betonar Johan som gläds åt att antalet rapporter från externa entreprenörer ökat under årets underhållsstopp jämfört med förra årets. Ett kvitto på att BillerudKorsnäs positiva inställning till rapporter gått hem enligt honom.
Bland Gävle bruks egen personal har antalet rapporter beroende på olycksfall halverats under årets stopp jämfört med 2015 - 8 mot 16.
Riktade skyddsronder
Under de stora underhållsstoppen har bruket ronderande skyddsombud som bara har i uppdrag att rondera och stötta i säkerhetsfrågor, ge feedback till säkerhetsförbättringar och skriva avvikelserapporter.
– Vi genomför även också så kallade riktade skyddsronder varje dag under underhållsstoppet.
I dem deltar arbetsställets huvudskyddsombud, två arbetsmiljöingenjörer samt fabrikens industribrandkår, vars medarbetare i huvudsak arbetar skadeförebyggande. Genom ett avtal med Gävle kommun rycker industribrandkåren även ut vid större bränder i kommunen.
Studiebesök i Salt Lake City
TFS-programmet har utvecklats av det amerikanska företaget JMJ Associates och används bland annat av byggjätten Skanska. Johan Jansson och Gävle bruks fabriksdirektör Magnus Kangas har gjort studiebesök i ett oljeraffinaderi i Salt Lake City i USA där programmet används sedan flera år. De blev mäkta imponerade av vad de såg:
– Det känns som att all personal där har ett väldigt högt säkerhetstänk. Man ser om varandra på ett annat sätt än här, säger Johan Jansson.
Fakta:
Billerudkorsnäs Gävle är ett integrerat massa-och kartongbruk med två kartongmaskiner (PM4 & PM5), tre kontinuerliga kokare (KK1, KK2 & KK3) samt två sodapannor (SP4 & SP5)
Produktionskapacitet: 700 000 ton/år
Antal anställda: 900 varav cirka 730 i produktion.
Produkter: vätskekartong och WTL (White top kraftliner)
