Nymölla bruk är unikt på flera sätt. Det är ett av fåtal bruk i landet som använder trädslaget bok i massaproduktionen. Det är också nästan ensamt i världen om att tillämpa magnefitmetoden. Fabriken som ligger utanför Kristianstad har därtill en fascinerande historia, kantat av många dramatiska vändningar.
I största delen av Sverige växer ingen bok och det är lätt att få uppfattningen att det är ett exotiskt trädslag som måste skyddas mot avverkning.
– Uppåt landet förekommer bok inte alls och förefaller exotiskt, men här i Skåne finns det god tillgång på det. Man måste gallra i bokskogen för en effektiv skogsvård. Till skillnad från ek så tar boken gärna över där den växer, berättar Michael Lindemann, fabriksdirektör på Nymölla bruk som ägs av Stora Enso.
Fler trädslag
Nymölla bruk blandar även in asp och olika barrträd i massan, men den näst största trädslaget i produktionen efter barr är bok. Drygt 240 000 fastkubikmeter mals ned till massa varje år (2013). En mindre del av boken importeras dock från Tyskland och Polen.
– Vi har inte möjlighet att vara självförsörjande med inhemsk bok, säger Michael Lindemann, som inte tycker det är någon nämnvärd skillnad att arbeta med barr- eller lövved. Men de olika trädslagen ger olika egenskaper åt slutprodukten.
– Vi har fördelen att kunna använda barrträ för styrkan och tar in bok för att få fina tryckegenskaper. Bok ger finare ytor på finpapper.
I Nymölla bruk tillverkas obestruket finpapper och Stora Ensos kanske mest kända produkt, kopieringspapperet MultiCopy, produceras här med ett stort inslag bok.
Nymölla bruk är ett integrerat massa- och pappersbruk. Virkesförsörjning sköts genom Stora Enso Skog som handlar upp de volymer bruket behöver och det mesta virket kommer från närområdet.
Hög densitet
Speciellt med det kortfibriga bokträet är att det har en mycket hög densitet.
– Bok är mycket mer kompakt än andra trädslag som till exempel barr. Till ett ton massa behövs färre kubikmeter ved. Det väger alltså mer per volym, säger Michael Lindemann.
Han menar att asp, som blandas in i bokmassan i brukets lövmassalinje, har samma grundläggande fiberegenskaper som bok..
– Vi har tidigare använt björk, men det innehåller extraktivämnen som måste brytas ned och björk måste lagras och mogna på samma sätt som barrved.
– Boken kan vi däremot flisa upp och köra direkt i vår massaprocess utan några behov av mellanlagring.
Historien bakom bruket
2012 firade Nymölla bruk 50-årsjubileum. Upprinnelsen till Nymölla bruk är ett stycke svensk industrihistoria av det originellare slaget. Det började med att en statlig utredning i början av 1950-talet kom fram till att det fanns ett virkesöverskott i södra Sverige och att det skulle vara lämpligt med ett massabruk strategiskt placerat nära den europeiska marknaden.
Marcus Wallenberg-sfären, som ägde Hylte bruk, tände på alla cylindrar. Intill Mörrumsån fanns en tomt ledig som de var intresserade av att bebygga. Men Sydöstra Sveriges Skogsägareföreningars Förbund (SSSF), sedermera Södra, hyste samma tankar.
– Det blev en kapplöpning om tiden, säger Michael Lindemann.
I Blekinge Läns Tidning (BLT) kunder man den 28 april 1958 läsa: "Det ser ut att bli dragkamp om vem som skall vara först om att få bygga en sulfatfabrik i västra Blekinge. Striden kommer av allt att döma att stå mellan Skogsägareföreningen och Hyltebruk”. Skogsägareföreningen gick segrande ur striden: de köpte en 30 hektar stor gård av en lantbrukare där de uppförde ett massabruk som alltjämt ägs av Södra, Södra Cell Mörrum.
Ny placering
Snuvade på kontraktet av Skogsägareföreningen började Wallenberg-koncernen se sig om efter en annan placering. God tillgång till vatten var en förutsättning eftersom massaproduktionens processer kräver det. En utredning visade att en fabrik skulle kunna anläggas vid Skräbeån nära Ivösjön – Skånes största sjö.
Ett samarbete inleddes med greve Trolle Wachtmeister som hade stora markområden i närområdet. Ett köpeavtal ingicks om förvärv av ett 38 hektar stort område vid Skräbeåns utlopp i Hanöbukten. Men Skogsägarföreningen ville inte ha konkurrens och när de fick nys om planerna försökte de stoppa köpet. De gick så långt som att försöka förmå regeringen att upphäva avtalet. Köpet gick ändå igenom.
Magnefitmetoden
Nu kunde projekteringen av fabriken ta vid. Styrelsen bestod av en brokig skara: bland andra greve Trolle Wachtmeister, Marcus Wallenberg och en före detta Washington-ambassadör som styrelseordförande. Representanter från Hylte bruk hade varit i Montréal i Kanada och blivit inspirerade av en ny massaproduktionsmetod, magnefitmetoden, som de tog med sig hem. Med magnefitmetoden skulle alla trädslag kunna användas och vedutbytet skulle vara större.
Miljonförluster
Nymölla bruk blev det första och hittills enda massabruket i landet som använder magnetitmetoden. Och det första bruket i världen som redan från början byggts för produktion av pappersmassa enligt magnefitmetoden. 1962 invigdes bruket av statsminister Tage Erlander. Det var en av den tidens största industriinvesteringar, drygt 100 miljoner kronor.
De första åren blev dock svåra för bruket: tekniken fungerade inte och kostsamma driftstörningar inträffade. Nymölla bruk gick med miljonförluster och först 1964-65 redovisade företaget vinst för första gången.
Fördelar med magnefitmetoden
Magnefitmetoden används fortfarande och enligt Michael Lindemann har den vissa fördelar framför sulfatmetoden.
– Återvinningspannan där magnesium och svavel återvinns kan inte sprängas. Det är en väldigt säker panna som inte kan explodera på samma sätt som en sodapanna, säger Michael Lindemann.
Från ankunge till svan
När Nymölla bruk 50-årsjubilerade 2012 höll Michael Lindemann ett tal som han avslutade med orden: ”De senaste fem decennierna har vägen inte alltid varit rak. Stundtals ekonomisk turbulens och hotande konkurs, utökningar och förändringar i anläggningen samt ägarbyte har ställt stora krav på hög kompetens, saklighet och omställningsförmåga hos alla duktiga medarbetare som har arbetat på Nymölla bruk sedan starten för 50 år sedan. Från att ha varit en liten ankunge har Nymölla växt till en vacker svan”.
Hela den fascinerande historien om Nymölla bruk finns dokumenterad i boken ”Magnifik magnefit” av journalisten Harriet Hallberg.
Fakta:
Nymölla bruk tillverkar pappersmassa samt obestruket finpapper.
Produktionskapaciteten är 350 000 ton pappersmassa och 560 000 ton finpapper per år.
Vedråvaran består av rundved (mest gran, tall, bok
och asp) och sågverksflis.
Stora Ensos kanske mest kända produkt, MultiCopy, tillverkas på Nymölla Bruk.
Cirka 90 procent av finpappersproduktionen exporteras, främst till länder i
Europa men också till länder i övriga världen.
