Skogstyrelsen har kartlagt luftföroreningarnas effekter på flera flera hundra observationsytor (obsytor) under 30 år.
Efter larm om skogsskador i mitten av 80-talet började Skogsstyrelsen följa utvecklingen av skogsskador. Nu har den samlade miljöövervakningen utvärderats av Lunds universitet och resultatet presenteras i en ny rapport.
– Nu, trettio år senare kan vi konstatera att skogen klarat sig bra. De senaste 20 åren har skadorna inte ökat. Vi ser också att de förödande svavelutsläppen minskat kraftigt, men att återhämtningen från försurningen av skogsmarken går långsamt, säger Sture Wijk, ekolog, Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Förutom skador på skogen har man på ytorna följt trädens tillväxt, näringsförhållandena i blad och barr samt analyserat markkemin. Även nedfallet av luftföroreningar och markvattenkemin har analyserats på de ytor som ingår i det så kallade Krondroppsnätet. Dessa mätningar pågår fortfarande på uppdrag av länsstyrelser och regionala luftvårdsförbund.
– Det unika med mätningarna är att hela kedjan från nedfall av föroreningar till påverkan på träd och mark har mätts på ett stort antal platser, med god geografisk spridning. Vi har därigenom fått mycket ny kunskap om vilken miljöpåverkan skogen utsätts för och hur skogens ekosystem reagerar, säger Cecilia Akselsson, vid Lunds universitet, som lett utvärderingen.
