Södras skickar taxonomiuttalande direkt till EU-kommissionen

Foto: Södra

Nyligen antog Södras årsstämma ett uttalande om taxonomiförordningen och dess eventuella åverkan på det svenska familjeskogsbruket. Uttalandet kommer att skickas till EU-kommissionen. Så här lyder uttalandet:

 

”Till EU-kommissionen,

 

De senaste hundra åren har tillväxten i de svenska skogarna varit högre än avverkningen och virkesförrådet fördubblats. Andelen äldre skog blir allt högre. Sedan Sverige införde en ny skogsvårdslag i början av 1990-talet har miljöambitionerna ökat och utvecklats. I dag har den genomsnittlige skogsägaren inom Södra avsatt åtta procent av sin mark frivilligt för naturvårdsändamål och stor miljöhänsyn tas i brukandet. För att upprätthålla och skapa förutsättningar för naturvård krävs ofta en varsam och omsorgstagande hand.

 

Södra skogsägarna är en ekonomisk förening som samlar 53 000 skogsägande medlemmar i södra Sverige. Tillsammans äger vi sågverk, massabruk och förädlar restprodukter till biodrivmedel. Södra har ambitiösa hållbarhetsmål, varav tre är likställda med de finansiella målen. 2030 ska Södra vara helt fossilfritt, skogstillväxten ska fortsätta att öka i minst samma takt som under de senaste decennierna och för arbetsskador gäller en nollvision.

 

Som skogsägarförening med industrier välkomnar vi EU-initiativet Den gröna given. Klimatförändringar och miljöförstöring utgör ett hot mot Europas och världens utveckling. Vi vill därför vara en del av en ny ekonomi och en ny tillväxtstrategi som anpassas i klimat- och miljövänlig riktning där även stor hänsyn tas till sociala ekonomiska mål.

 

Vi som lever i och av skogen känner den bäst. Vi vet var svampen och bären finns, vi vet var viltet rör sig och vi håller vägar öppna så att fler kan ta del av vår vackra natur.

 

Vi vill därför uppmana EU-kommissionen att ta bort detaljerade krav som sträcker sig ända ned på gårdsnivå. Att lägga krav på kolbalansstudier inom ramen för taxonomiförordningen för varje enskild skogsfastighet innebär att en stor administrativ börda läggs på familjeskogsbruket. Det kommer också att utgöra ett hinder i brukandet eftersom förslaget inte är anpassat efter tillväxttakten i Sverige. Förslaget om ett intervall på 30 år för att nå kolbalans bygger på ett genomsnitt av cyklerna för skogsbruk i Europa, det vill säga från 80 år i svenskt skogsbruk till 8 år i Portugal. Därmed faller våra planterade träd – som gran, tall, björk och ek med en omloppstid på 70–100 år – utanför förslaget. Förslag från EU kan förändra mycket, men de kan aldrig få all skog inom EU att växa i exakt samma takt.

 

Syftet att höja miljöambitionerna är vällovligt och välkommet, men att skapa enhetliga och detaljerade regler inom EU för skoglig skötsel är ett utsiktslöst projekt. Det är alltför skilda förutsättningar mellan medlemsstaterna i hur skogarna ser ut och sköts liksom i hur respektive lands skogspolitik ser ut. Risken är i stället att investeringar uteblir och att familjeskogsbrukarens ekonomi skadas. Det gynnar inte tillväxten i våra skogar och användningen av skogliga förnybara produkter till ökat trähusbyggande och utfasning av fossila material. Det riskerar också att motverka EU:s ambitioner kring landsbygdsutveckling.

 

Vi välkomnar att upptag och utsläpp mäts inom den skogliga sektorn. Men det bör övervakas och rapporteras på nationell nivå. En av EU:s principer handlar om subsidiaritet, det vill säga beslut ska fattas där det är mest effektivt och gör mest nytta. Vi föreslår därför att kommissionen sätter mål för varje enskilt medlemsland – inte för varje enskild skogsägare”.