Krigets dominoeffekter

Ukrainakriget och dess ovissa utgång överskuggar det mesta som sker i världen just nu. Den för skogsindustrin så viktiga frågan om EU:s gröna giv och dess betydelse för skogsnäringen har satts i stand by-läge, bland många andra frågor som nyss verkade så brännande aktuella. Förutom det mänskliga priset av kriget, som är hemskt, har det skakat om snart sagt alla sektorer i samhället. Alltifrån råvaruförsörjning och migration till finansmarknaderna, energipolitiken, jordbruket, flyg- och sjötrafiken, logistikkedjorna, råvaruförsörjningen. Med mera.

Trots denna stora påverkan är Ryssland och Ukrainas andel av världshandeln bara ynka två procent, enligt OECD. Men de är båda tungviktare på ett stort antal råvarumarknader och det är därigenom de fått hela världsekonomin i gungning. Ukraina, en gång kallad hela Europas kornbod, står fortfarande för en stor del av veteförsörjningen i Mellanöstern. Och Ukraina tillsammans med Ryssland, vars veteexport inte förhindras av kriget men väl av sanktioner, representerar hela 30 procent av världens veteproduktion, 20 procent av naturgasproduktion i världen och lika stor andel av majs- och konstgödselmarknaden. Samt 11 procent av oljeproduktionen. En livsmedelskris står för dörren i mottagarländerna i Mellanöstern och det varnas redan för en ny kallad ”arabisk vår”, på grund av stigande vetepriserna, med upplopp och sociala oroligheter som följd. Vilket i ett värsta scenario skulle kunna medföra svältkatastrofer och nya krigshärdar. Som en toxisk dominoeffekt av kriget, lika oförutsägbar som kriget självt.

De mest påtagliga effekten av kriget på våra breddgrader är prisökningar på drivmedel och el, även om Sverige inte är lika beroende rysk olja och gas som resten av Europa. Men, som branschorganisationen Skogsindustrierna påpekar, är vi också en del av den europeiska energimarknaden och påverkas ändå av den generella prisökningen. Papperstillverkning är som bekant en mycket energislukande verksamhet och den senaste tiden har bolag efter bolag aviserat prisökningar på sina produkter, vare sig det är mjukpapper, grafiskt papper eller kartong, och det skäl som oftast anges till prishöjningarna är ökade kostnader för råvaror och framför allt för energi. Ytterligare en negativ spiral, som visserligen startade långt innan kriget men som utan tvekan vridits om flera varv extra på grund av det.

Italien tycks vara särskilt drabbat, genom stort beroende av rysk naturgas. Flera fabriker har där fått stänga ned på grund av skenande energikostnader.  Förpacknings- och tissue-koncernen Pro-Gest stoppade i början av mars produktionen vid alla sina sex pappersbruk, som en direkt följd av kriget.  Företaget tog beslutet med hänvisning till force majeure. ”Priset på naturgas, som nu är mer än tio gånger högre än för tolv månader sedan, har tredubblats på lite mer än en vecka”, uppgav företaget. När Pro-Gest nyligen startade upp sina mjukpapperslinjer igen efter tio dagars uppehåll, går de på halvfart.

Med sällsynt god tajming planerar nu ett svenskt mjukpappersbruk och ett teknikföretag att i kommersiell skala lansera en världsunik teknik som kan ersätta naturgas med biobaserad syntesgas i mjukpapperstillverkningen. Tekniken har redan rönt stor uppmärksamhet, bland annat på Tissue World Miami. Mer om den kan du läsa i det här numret av Nordisk Papper & Massa.

Trevlig läsning!

Simon Matthis