Vem skulle väl i fjol ha kunnat ana att ett krig i Ukraina skulle kunna utlösa en livsmedelskris på Kap Verdeöarna? Kriget har snart pågått ett år och fortsätter gäcka oss och påverka regioner och marknader långt utanför själva konflikthärden.
Från ett helikopterperspektiv kan man konstatera att de makroekonomiska effekterna av kriget har varit mer omfattande än någon expert kunde förutse – vilket samtidigt inte är något gott betyg för de analytiker vars jobb det är att spå i den makroekonomiska kristallkulan.
Att Rysslands beslut att strypa gasflödet till Europa skulle bli ett dråpslag för den elintensiva industrin i hela Europa gick inte heller att förutse. Att Tyskland skulle drabbas, ett land som är en starkt beroende av rysk naturgas, var däremot väntat. Men på omvägar involverades även Sverige, som verkligen inte är någon storförbrukare av naturgas.
Bakgrunden är EU:s integrerade elmarknad där elpriset sätts utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen, vilket också brukar vara det dyraste produktionssättet. Och detta råkar ofta vara naturgasbaserat. När Rysslands president Vladimir Putin bestämde sig för att stänga av gaskranarna kunde han inte ha valt en mer olycklig tidpunkt. Just då hade nämligen det kärnkraftsberoende Frankrike stängt av mer än häften av sina kärnkraftsreaktorer, 29 av totalt 56 reaktorer, för reparationer eller reguljärt underhåll. Frankrikes stora kärnkraftsflotta har annars - under ett normalår - en stabiliserande effekt på den europeiska elmarknaden. Men 2022 är verkligen inget normalår. Frankrike har i år varit en nettoimportör av el, vilket gjorde att även det landet hamnade i medberoendeställning till rysk gas. Med skenande elpriser i hela Europa som följd. Höga råvarupriser och driftstoppet på Ringhals 4 har inte gjort saken bättre här i Sverige.
Den elintensiva industrin går nu på knäna och skogsindustrierna är inget undantag. Branschorganisationen Skogsindustrierna välkomnar nu de gemensamma nödåtgärder som EU beslutat om för att sänka de galopperande energikostnaderna. Det handlar om en påtvingad minskning av elförbrukningen under höglasttimmarna, då elen är dyrast, och ett intäktstak för vissa elproducenter.
När vissa olyckskorpar menar att det enda rationella valet för Europas elintensiva industrier är att lägga ned verksamheten eller omlokalisera den till exempelvis Nordamerika, där energikostnaderna är betydligt lägre, finns också all anledning att glädja sig åt och uppmärksamma de investeringar som trots allt görs i vårt närområde. Nyligen meddelade till exempel Stora Enso att de ska investera 1 miljard euro i att konvertera en pappersmaskin i sitt bruk i Uleåborg i Finland för produktion av konsumentkartong. I Tjeckien investerar förpackningsjätten Mondi 400 miljoner euro i en ny kraftpappersmaskin.
En annan ljuspunkt i dessa dystra tider är att branschens traditionella mötesplatser är på banan igen efter flera års pandemirelaterat uppehåll. Det här numret av Nordisk Papper & Massa tar pulsen på flera mässor och konferenser som samtliga är tillbaka i fysisk form: det handlar om Sodahuskonferensen, Processindustridagarna, Matarvattenkonferensen samt Energi- och industridagarna.
Trevlig läsning!
Simon Matthis