Med temat var ”nya perspektiv” var det nyheternas år på Skogsindustridagarna 2017. Men den kanske mest iögonfallande nyheten fanns inte i konferensprogrammet utan i en vanlig utställningsmonter, där 3D-utskrivna ventiler i titan premiärvisades. En teknik som av allt att döma har framtiden för sig.
Konferensens utställningsdel var större än tidigare år och många av nykomlingarna var företag som hittat tillbaka till massa- och pappersindustrin efter att flera år haft andra industrier i fokus. Så var fallet med Ramén, företaget bakom de 3D-utskrivna ventilerna, berättade företagets vd Per Wennersten.
Additiv tillverkning
Friformsframställning, eller additiv tillverkning som det också kallas, har länge varit i ropet men mest använts för att ta fram prototyper i plastmaterial. Från 2010 och framåt har tekniken dock gått in i en ny fas då man nu kan skriva ut produkter i 3D i material som tål flitig användning. Till exempel titan som Raméns ventiler består av. Enligt Per Wennersten möjliggör 3D-utskriftstekniken en mer ”komprimerad design”.
– Det blir mindre material över jämfört med gjutning som är en mycket grövre process, sade Per som framhöll de betydligt kortare ledtiderna som en annan och kanske den viktigaste fördelen.
– Traditionell tillverkning tar i genomsnitt 20 veckor från beställning till frakt med båt då ventilerna tillverkas i Kina. Med den här metoden är ledtiden 4-5 veckor och i maskinen tar det bara en timme i produktion. Det här kommer att förändra hela processen man gör ventiler på. Ramén lanserade sina nya ventiler lagom till Skogsindustridagarna så det återstår att se om de håller lika hög prestanda som gjutna dito.
Gamification i processindustrin
En av konferensens första föredragshållare bjöd på minst sagt nya perspektiv i en presentation av hur gamification kan användas i industrin. Gamification handlar om att använda de mekanismer och aktivitetsflöden som finns i dataspel och överföra dem in i andra digitala system.
Susanne Timsjö från Processindustriell IT och Automation (PiiA), som är ett strategiskt innovationsprogram finansierat av Vinnova, Energimyndigheten och Formas, förklarade pedagogiskt för de oinvigda vilka olika filosofier det finns kring gamification.
– Evangelisterna tror att gamification ska lösa alla problem. Spelutvecklarna däremot vill inte tala gamification, då de menar att det är deras område. ”Experience”-skolan, som jag själv tillhör, ser gamification som ett sätt att finna engagemang i arbetet, sade Susanne Tinnsjö och hänvisade till en studie som visar att 71 procent inte är engagerade på sitt arbete och att man samtidigt höjer sin produktivitet med 26 procent om man är engagerad.
Det finns med andra ord mycket för företag och organisationer att tjäna på att ha engagerade medarbetare. Dataspel kommer enligt Tinnsjö in i bilden genom att de hjälper till att anpassa arbetsuppgifterna efter personens utveckling.
– Arbetsuppgifterna får inte vara för lätta för då blir man uttråkad och samtidigt inte för svåra, man ska uppleva ett flyt.
AR-trender
Gamification handlar naturligtvis också om att locka unga, spelbitna till industrin genom att visa att den är i takt med den senaste tekniska utvecklingen. För det är den, det kunde Susanne Tinnsjö med besked bevisa tack vare en genomgång av olika tekniktrender som nu börjar vinna insteg i industrin. ”Augmented reality” (AR)-trenden till exempel. Den kommer nu i form av så kallade Hololens-glasögon som visar överlagrad digital information beroende på miljö och vart man riktar blicken, vilket gör att man med fog kan tala om en upplevelse av utvidgad verklighet. Tittar man på en vattentank får man information om vad den innehåller och hur mycket vatten som finns kvar. Av Susanne Tinnsjös fick man intrycket av att det som för bara några år sedan framstod som science fiction nu står inför ett nära genombrott. Det är lätt att föreställa sig vilka stora potentialer AR-glasögonen kan få i framför allt utbildningssyfte.
Fjärde industriella revolutionen
Digitaliseringen av industrin, det faktum att mer och mer saker blir uppkopplade och trådlös teknik och molnlösningar breder ut sig är en del av det som brukar kallas den fjärde industriella revolutionen. Här har processindustrin, till exempel massa- och pappersindustrin, hamnat på efterkälken, menar Susanne Tinnsjö.
– Det pratas mycket om Industri 4.0, men då är det mest diskret tillverkning som diskuteras. Varför har man inte mer fokus på processindustrin? Nu behöver det hända något där, manade Susanne Tinnsjö.
Vattenpasset
Ett annat inslag som andades nyhetens behag på Skogsindustridagarna var sessionen Pann- och råvatten. En hel eftermiddag var ägnad åt matarvattenfrågor. ”Vattenpasset”, som arrangören Pernilla Utterström på Inspecta skämtsamt kallade sessionen, har enligt henne kommit till för att vattenkemister och andra som sysslar med frågor kring bland annat matarvatten och korrosion saknat en plattform att mötas och diskutera på.
Sessionen drog fulla hus och det var säkert mer än bara vattenkemister som lyssnade.
Ingen budget avsatt för vattenkemi
Roger Lundberg från RL AquaConsulting, med en bakgrund från energibranschen, menar att matarvattenfrågor inte får den fokus de förtjänar. Han berättade att det vid investeringar i storleksordningen 1 miljard kronor händer att man inte ens avsatt en budget för vattenkemin.
– Då tar man någon billig lösning som finns till hands, sade Roger Lundberg.
Resultatet blir därefter. Till exempel felaktigt dimensionerade provtagningsledningar. Det leder till för höga eller för låga flöden, vilket i sin tur medför sedimentering.
– Varför överhuvudtaget ta prover på vatten och ånga om de inte är representativa? Det finns faktiskt beräkningar för hur man ska dimensionera provtagningsledningar, påpekade Roger Lundberg.
Vid en investering i energianläggning i Västerås blev man tvungen att riva ut alla provtagningsledningar sedan det visat sig att de var felaktigt dimensionerade, berättade Roger.
– Det kostar en slant.
Roger Lundberg hävdar att problemen är större i dag än för 30 år sedan, när han började i branschen.
– Då fanns anställda vattenkemister på anläggningarna, sade han som nu är orolig för att kunskap och kompetens på området håller på att försvinna.
Mikrobiell korrosion
Korrosion i rörledningar är ofta orsakat av mikroorganismer i matarvattnet.
– Ungefär 20 procent av alla korrosionsskador är orsakade av MIC [mikrobiellt inducerad korrosion], sade Lotta Hallbeck, Microbial Analytics Sweden, som föreläste på temat ”Mikrobiell korrosion – hur, var och varför?”.
MIC, bakterier och svampar, finns i matarvatten men även i helt syrefria miljöer. Enligt Lotta Hallbeck har man relativt nyligen upptäckt att vissa bakterier kan ”andas med elektroner”. När korrosion uppstår där det inte borde förekomma och korrosionsprocessen går snabbare än väntat, kan MIC vara boven i dramat.
– Vi ser att MIC påskyndar korrosion där det förekommer, sade Lotta Hallbeck som för att få bukt med problemet rekommenderar en kombination av åtgärder: rengöring, materialval, användning av biocider samt förändringar i vattenkemin.
Korrosion i rostfria stål
Omfattande korrosion kan uppkomma i rostfria stål beroende på förekomst av alger och bakterier vid kylvattenintag. Det kunde Jonas Höwing, Inspecta, övertygande visa på bilder av nästan helt igensatta värmeväxlare.
– Det är svårt att förstå att man kan få igenom något vatten överhuvudtaget där, sade Jonas Höwing.
Särskilt allvarligt är det med spalt- eller gropkorrosion, menar Jonas Höwing.
– Har den initierats är det svårt att få stopp på den, sade han som rekommenderade att man i många fall använder plaströr i stället för rostfria stål.
Siste talare ut, Johan Nilsson från Inspecta, förklarade hur man med digitalröntgenmaskiner kan upptäcka korrosion i brandvattenrör. Även mikroskopiska förändringar i rören kan lätt påvisas. Vilket fick Johan Nilsson och hans kolleger att testa digitalröntgen på trisslotter!? Men så vass är inte röntgenblicken att den kan överlista lotteriet.
– Det går inte att filma trisslotter, medgav Johan Nilsson.
