Skogsråvaran - mer än pappers- och textilmassa

- Södra-koncernen satsar miljardbelopp på ny produkt -

Sveriges största skogsägarförening, Södra Skogsägarna, arbetar ständigt med att få ut maximal nytta av skogsråvaran. Vid pappersmassabruket Södra Cell Mönsterås produceras inte bara pappersmassa utan även produkter som biometanol, tallolja och terpentin. Nu ska även lignin släppas på marknaden när Södra-koncernen investerar två miljarder kronor för att bygga världens största ligninfabrik vid bruket i Mönsterås.

Text: Pierre Eklund
Foto: Södra och Pierre Eklund

Skogsindustrikoncernen Södra - som är organiserad i affärsområdena Södra Bioproducts, Södra Building Systems, Södra Cell, Södra Skog och Södra Wood - förädlar skogsråvaran från koncernens över 50 000 familjeskogsbrukare till främst pappers- och textilmassa, men också till sågade trävaror, korslimmat trä, samt energiprodukter och råvaror till biodrivmedel.
– I vårt uppdrag att förädla skogsråvaran tittar vi på hur vi kan få ut mer av råvaran och maximera nyttan. Internt tittar vi på hur vi kan förnya råvarubasen på ett bättre sätt, hur vi kan använda den mer effektivt, och om det finns framtida förändringar som vi behöver genomföra, förklarar Karin Dernegård, platschef vid Södra Cell Mönsterås.

Södra Cell Mönsterås, ett av tre pappersmassabruk i affärsområdet Södra Cell, är ett av världens mest moderna och högteknologiska massabruk med en produktionskapacitet på 750 000 ton barrveds- och lövvedsmassa per år. Kärnverksamheten är massaproduktion, men bruket är också en betydande producent av grön el, fjärrvärme, och biokemikalier.
– Som ett led i vårt arbete att få ut mer värde ur råvaran investerade vi för några år sedan i världens första kommersiella biometanolanläggning. Biometanolen framställs av den råmetanol som uppstår vid tillverkningsprocessen, och har sedan 2020 levererats till olika kunder i och utanför Sverige.

Beroende på vilken råvara som används vid massabruken har Södra Cell även kapacitet att tillverka stora mängder tallolja. Karin Dernegård berättar att talloljan har gått från att vara ett mindre kvittblivningsproblem till en eftertraktad produkt.
– Idag används tallolja, som är en av skogens mest mångsidiga produkter, vid framställning av biobränslen och finns även i allt från såpa, lim och tejp till fasad- och väggfärger där den ersätter olika fossilbaserade ämnen. 
– Talloljan har stor potential som produkt och i dialog med våra kunder söker vi ständigt efter nya användningsområden.

Satsning på lignin
I Södra Cells massaproduktion utvinns även terpentin som också har fått en allt bredare användning, bland annat vid tillverkning av parfym och smaksättningar. På bara några år har terpentin gått från att ha någon enstaka kund till att nu gå på export till Asien.
– Idag produceras mycket annat i våra massabruk än bara pappersmassa, och för att förbättra kundupplevelsen finns sedan en tid tillbaka en egen marknadsorganisation för produkter som biometanol, tallolja och terpentin, förklarar Karin Dernegård.

– Vi utvärderar kontinuerligt marknadens behov. Våra ambitioner slutar inte här, utan vi tittar ständigt på nya produkter som kan utvinnas av skogsråvaran. Som lignin.

Södra-koncernen har under flera år stöttat och medverkat i forskning kring lignin, en beståndsdel i skogsråvaran som håller ihop fibrerna och ser till att träden är starka och stabila. Även om ligninet redan idag används för att generera ånga och elektricitet i Södra Cells tre pappersmassabruk Mönsterås, Mörrum och Värö - där överskottet säljs till det publika elnätet - är ligninet fortfarande en outnyttjad restprodukt.

– Ligninet kan lösas ut som sulfatlignin som kan ersätta fossila material i tillverkning av bland annat batterier, gummi, kompositer och lim, och användas i tillverkning av nya biobränslen och biostimulanter. 

– Globalt finns ett stort intresse för hållbara material som kan ersätta plast, vilket gör att vi på Södra tror mycket på lignin som produkt.

Sommaren 2024 meddelade Södra-koncernen att de investerar två miljarder kronor - den största investeringen i Mönsterås pappersmassabruk sedan 1990-talet - för att bygga världens största ligninfabrik i Mönsterås och göra Södra Cell till världens största producent av sulfatlignin.

– En ligninindustri i Mönsterås är en stor investering för Södra och för den gröna omställningen. Vi arbetar kontinuerligt med innovationer och investeringar för att göra mer av varje träd så att skogsråvaran kan användas mer effektivt. 

– Med en egen produktion av lignin tar vi ytterligare ett viktigt steg i det arbetet och kan lansera ytterligare en produkt som kan ersätta fossila alternativ. 
– Södra Cell Mönsterås är redan ett av världens mest moderna massabruk och det känns väldigt roligt att vi även kommer blir först i Sveriges med en kommersiell produktionsanläggning av sulfatlignin. Investeringen ger oss möjlighet att växa inom nya gröna produkter.

Nyanställningar

Expansionen innebär att Södra Cell Mönsterås behöver mer arbetskraft och massabruket har redan börjat nyanställa processtekniker, projektledare, olika typer av ingenjörer, och fordonsförare. 

– Det är i nuläget svårt att uppskatta hur många fler vi behöver bli men personalrekrytering och kompetensförsörjning är något vi arbetar med löpande. Vi ser också att allt fler söker sig till oss tack vare våra satsningar på grön och ny teknik.

– Parallellt med nyanställningar är detta också en möjlighet för våra befintliga medarbetare att utvecklas inom nya områden så det innebär också många utvecklingsmöjligheter internt, berättar Karin Dernegård.

Sedan lanseringen i juni 2024 har Södra Cell Mönsterås handlat upp största delen av maskinutrustningen och påbörjat markundersökning vid det planerade byggområdet. Hösten 2024 beviljades miljötillstånd för ligninextraktion och i februari 2025 fick den nya fabriken bygglov av Mönsterås kommuns miljö- och byggnadsnämnd. Ligninfabriken, som kommer integreras i befintlig process, beräknas vara i drift våren 2027. Delar av investeringen, runt 300 miljoner kronor, är finansierad av Energimyndigheten.

– Södras satsning är en stor och viktig åtgärd som inte bara har potential för minskade utsläpp, utan kan också medföra ett skifte i marknaden för lignin. På så sätt använder vi den råvara som finns så effektivt och hållbart som möjlig, sa Energimyndighetens tidigare generaldirektör Robert Andrén när investeringen kungjordes 2024.

Under 2025 installerar pappersmassabruket även ett nytt 145kV ställverk av gasisolerad typ (GIS) från Siemens Energy, vilket stärker enheten som producent av grön el i elprisområde 4. 

– De flesta GIS-ställverk använder fortfarande SF6 som isolerande gas, men vi har valt att satsa på SF6-fri teknik, vilket jag är jätteglad för. Det känns bra att vi byter ut gammal teknik och fortsätter att investera i grön elproduktion i Mönsterås, säger Karin Dernegård. 

Ökar elproduktionen

Parallellt med investeringarna i Mönsterås genomför Södra-koncernen investeringar i pappersmassabruken i Mörrum och Värö. I Mörrum investeras flera hundra miljoner kronor i en ny kondensturbin, vilket ökar elproduktionen i Blekinge med 20 procent.

– Investeringen är ytterligare ett steg i att stärka konkurrenskraften genom att få ut mer värde av skogsråvaran från familjeskogsbruken, och på sätt öka verksamhetens lönsamhet, förklarar Magnus Björkman, tidigare affärsområdeschef vid Södra Cell och numera ansvarig för hanteringen av koncernens investeringar.

Under 2023 producerade hela Södra-koncernen 1885 GWh el i verksamheten, vilket motsvarar drygt 120 procent av koncernens årliga elbehov. Det innebär ett elöverskott om 432 GWh som distribuerades på det lokala elnätet och stöttade elförsörjningen i närområdet där Södra verkar.

– Med den nya kondensturbinen kan vi producera mer el från samma mängd råvara, vilket innebär att vi ökar mängden fossilfri och väderoberoende el till Blekinges elnät som ligger i elprisområde 4. Turbinen ska tas i drift 2026, säger Magnus Björkman.

I början av 2025 startade även byggnationen av nytt kontor, matsal, omklädningsrum och besökslokaler vid pappersmassabruket i Värö, norr om Varberg. Byggnaden, som kommer att uppföras i korslimmat trä från Södra, beräknas stå färdigbyggd i slutet av 2026.

Södra-koncernen

Södra bildades 1938 och är idag Sveriges största skogsägarförening med över 50 000 familjeskogsbrukare där skogen ofta har brukats i generationer. Över 3000 medarbetare i fem affärsområden - Södra Bioproducts, Södra Building Systems, Södra Cell, Södra Skog och Södra Wood - arbetar med att förädla skogsråvaran genom förnybara produkter inom trä, massa, biomaterial och energi. Sedan rekordåret 2022 har koncernen, som inte har påverkats av lågkonjunkturen för sågade trävaror, redovisat två år med överskott. 

Under 2024 uppgick Södrakoncernens nettoomsättning till 29 487 miljoner kronor (28 896). Rörelseresultatet landade på 2 630 miljoner (2 226). Avkastningen på sysselsatt kapital var 10 procent (9) och soliditeten var vid årets utgång 62 procent (64).

Södra-koncernen har även två dotterbolag inom energibranschen:

* Södra medlemsel AB som erbjuder medlemmar, anställda och samarbetspartners att köpa grön el från massabruken och vindkraftverken. 

* Det världsledande bioraffinaderiet Sunpine AB som framställer andra generationens förnybara drivmedel ur råtallolja, en restprodukt vid massatillverkning.

Södra Cell

Affärsområdet Södra Cell innehåller Södras tre pappersmassabruk:

* Södra Cell Mönsterås - ett av världens mest moderna och högteknologiska massabruk med en produktionskapacitet på 750 000 ton barrveds- och lövvedsmassa per år. Brukets kärnverksamhet är massaproduktion, men är också en viktig producent av grön el. Anläggningen är ett kombinat, vilket innebär att den har en egen hamn och ett sågverk.

* Södra Cell Mörrum - specialiserat massabruk med två dedikerade linjer, en som producerar ett brett utbud av premiumpappersmassor (300 000 ton per år) och en som producerar dissolvingmassa (170 000 ton per år) för textilier och andra applikationer.

* Södra Cell Värö - en av världens största och modernaste barrmassafabriker med en kapacitet på 760 000 ton per år. Leverantör av grön energi och producerar 1,6 TWh årligen.