Ceta, Brexit, Nafta. Det är förkortningar i ropet som samtliga rör frihandeln och som kan skaka om grundvalarna för små export- eller importberoende företag. Något som fram tills nu tagits för givet – världshandeln – kan tvärnita i kölvattnet av protektionistiska strömningar. Det märks som tydligast i USA där president Donald Trump ifrågasätter frihandelns grundprinciper (det finns enligt honom alltid en vinnare och en förlorare på frihandel, inte två vinnare) och hotar att riva upp Nafta, frihandelsavtalet i Nordamerika. I Storbritannien är en liknande utveckling mot minskad frihandel högst trolig i spåren av Brexit. Brexit väntas också slå hårt mot flera svenska massa- och pappersföretag med stor exponering mot Storbritannien. Men hur är det med Ceta? Som en av få ljuspunkter på frihandelshimmeln tycks handelsavtalet mellan EU och Kanada, Ceta, nu vara i hamn.
Men är Ceta ett sådant vinnar-vinnar-avtal som EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström, som förhandlat fram det, har beskrivit det som? Det är minst sagt omstritt och det är svårt att förstå hur Ceta inte skulle leda till att svenska exportberoende företag med EU som största marknad får ny, tuff konkurrens. Vilket kanske inte bara är av godo.
Frihandel välkomnas naturligtvis bara när det gynnar en själv, annars inte. För ett exportberoende land som Sverige har frihandeln avgörande betydelse, minsta förändring kan få långtgående konsekvenser och särskilt sårbar är skogsindustriföretagen där lejonparten av produktionen går på export.
Kanske kan Kina rädda den svenska exporten. Många industriföretag har ökat sin exponering mot Asien och i synnerhet Kina. Bakgrunden känner alla väl till: ett växande välstånd i Kina driver upp efterfrågan på alla möjliga konsumtionsprodukter. Men det är inte hela bilden för det finns också en obalans i fraktkedjorna som spelar våra exportföretag i händerna. Som ”världens verkstad” skeppar Kina varor till resten av världen i betydligt större utsträckning än i motsatt riktning, och för att hjulen ska fortsätta snurra behöver Kina få tillbaka sina lastbärare, containrarna. Det gör det väldigt lönsamt att exportera varor till Kina ”på returen”. Även så skrymmande och tunga varor som massabalar. Södra är ett företag som de senaste åren ökat sin export till Asien och Kina av avsalumassa.
– För vår del har Asienmarknaden blivit allt viktigare och det är för det första en marginalkostnadsfråga. Affären i Asien är nu till och med lite bättre än den i EU trots att det innebär långa transporter, säger Marcus Hellberg, marknadschef på Södra.
