Från och med 2025 måste allt textilavfall sorteras ut från övrigt avfall i EU:s medlemsländer, det har EU-kommissionen bestämt. I och med det förbjuds också all förbränning av textilavfall. Åtgärderna är ett led i kommissionens nya textila strategi, som syftar till att kratta för en cirkulär omställning av textil- och modeindustrin, där textilavfall ses som en ny resurs.
Nu drar kommissionen åt tumskruvarna ännu hårdare på slit- och slängsamhället genom att även införa restriktioner av export av textilt avfall till länder utanför EU. Med ett ord så förbjuds ”downcycling”, förbränning eller deponi av textilprodukter som inte går att återsäljas second hand. Vad kan konsekvenserna bli av dessa förändringar? Stora berg av gamla kläder som inte går att återanvända.
Det svenska textilåtervinningsföretaget Renewcell, som i sommar planerar att köra igång sin första kommersiella produktion av cirkulär dissolvingmassa, välkomnar dock EU:s nya syn på avfall. Den passar dem som hand i handske. Medan priserna på i princip alla råvaror - från spannmål, olja och naturgas till koppar och aluminium - skjutit i höjden och tangerar nya rekordnivåer, kan de se fram emot att ta del av en ny rå- eller stapelvara som de hittills inte konkurrerar med någon annan om. Logistiken kring insamling och transport av materialet verkar inte heller vara någon huvudvärk för Renewcell – trots att det rör sig om en helt ny värdekedja. De har redan tecknat kontrakt med leverantörer som skickar textilavfallet färdigsorterat till SCA:s massa- och pappersbruk i Ortviken, där tillverkningen av dissolvingmassan sker.
Utmaningen är av ett trevligare slag: den handlar om hur de ska lyckas skala upp produktionen så mycket att de kan möta den ökande efterfrågan. Det berättar Harald Cavalli-Björkman, CGO på Renewcell, i en artikel i det här numret av Nordisk Papper & Massa.
Nordisk Papper & Massa fokuserar också på en annan typ av massa, fluff, som används i textilier av enklare slag. Fluffmarknaden spås gå en ljus framtid till mötes de närmaste fem åren, med en tillväxttakt på 3,4 procent om året, enligt en studie amerikanska marknadsundersökningsföretaget Smithers. Tillväxten är i första hand driven av en ökande sug på engångshygienprodukter av nonwoven. Märkligt nog lyser europeiska företag med sin frånvaro på denna marknad.
De största tillverkarna av fluffmassa är tillika dominanter på mjukpappersmarknaden. Georgia-Pacific, International Paper, Domtar, Imerys, Arauco, Suzano, Klabin. Samtliga nord- eller sydamerikanska giganter. Den största fluffmassaproducenten i Europa lär vara Stora Enso, men de nämns inte ens i samma sammanhang i Smithers rapport ”The Future of Fluff Pulp to 2027”. Vad hindrar andra europeiska och även svenska massa- och pappersföretag, som är så väl representerade inom exempelvis kartong och mjukpapper, från att göra en inbrytning på den lukrativa fluffmarknaden?
Text: Simon Matthis