Finsk skogs­certifiering ifrågasätts – systemets trovärdighet under lupp

Ungefär fem år gammal tall- och granplantering på ett kalhugget område i södra Finland. Foto: Wikipedia Common, kredit: M. Porcius Cato
Ungefär fem år gammal tall- och granplantering på ett kalhugget område i södra Finland. Foto: Wikipedia Common, kredit: M. Porcius Cato

En majoritet av de finska produktionsskogarna omfattas i dag av PEFC-certifiering – ett system som ska garantera ansvarsfullt skogsbruk. Men certifikatet har hamnat under allt starkare kritik, inte minst från personer inom skogssektorn. Enligt kritikerna är systemet för släpphänt, bristfälligt övervakat och i praktiken utformat av aktörer inom den egna branschen.

– Ingen har förlorat sin certifiering på 25 år. Allt går att förklara bort, säger Lasse Vertanen, tidigare facklig företrädare för UPM och numera ledamot i ett regionalt certifieringsorgan för PEFC.

PEFC-certifikatet, som ska garantera ansvarsfullt ursprung för träprodukter, bygger på frivillig anslutning och bygger på principen om att lära av misstag. Men enligt Vertanen har inga påföljder delats ut trots upprepade brister, särskilt inom sociala villkor. Det gäller bland annat undermålig lönesättning och bristfällig arbetsmiljö för säsongsanställda i östra Finland – förhållanden som sällan leder till åtgärder.

– Brott mot sociala kriterier har inte lett till några följder. Det räcker att förklara situationen, säger Vertanen.

Branschintressen dominerar beslutsfattandet

PEFC:s regelverk i Finland utarbetas av en nationell arbetsgrupp som under perioden 2019–2021 bestod av 65 organisationer – huvudsakligen representanter från skogssektorn. Detta har väckt kritik från bland andra forskare, myndigheter och miljöorganisationer som uppfattar systemet som alltför ensidigt.

– Systemet är trasigt. Det saknar oberoende och insyn, säger Panu Halme, universitetslektor vid Jyväskylä universitet.

Halme har forskat på brister i hanteringen av skyddsvärda naturmiljöer inom PEFC-systemet. Han menar att auditeringsprocessen – där kontrollanter anlitas av certifieringssystemet självt – skapar en inbyggd lojalitet som hämmar kritisk granskning.

– Om en granskare är för sträng finns ingen garanti att den anlitas igen, säger Halme.

Kritik mot skogsbrukets eget certifieringssystem

Andra certifieringssystem, som FSC, ger större inflytande till både miljöorganisationer och fackförbund. Inom PEFC är inflytandet däremot koncentrerat till skogsägare, producenter och branschorganisationer.

Missnöjet har lett till att flera aktörer har valt att lämna arbetet med PEFC:s standard. År 2021 drog sig bland annat Finlands miljöcentral (Syke), samiska rådet, Paliskuntain yhdistys och representanter från regionala miljömyndigheter ur processen. De anklagade arbetsgruppen för att gång på gång prioritera ekonomiska hänsyn framför ekologisk och social hållbarhet.

– Ekologiska argument fick mycket svårt att genomsyra arbetet, hette det i det officiella utträdesprotokollet från en av de berörda myndigheterna.

Få faktiska konsekvenser trots brister

Kritiken mot PEFC handlar inte bara om hur standarden utformas – även tillämpningen uppfattas som tandlös. Trots att både fel och regelöverträdelser förekommit, har inga aktörer i Finland hittills förlorat sin certifiering helt. Enligt PEFC:s företrädare har några skogsägare tillfälligt uteslutits, men det kräver enligt regelverket omfattande eller upprepade överträdelser.

– Smärre avvikelser leder inte till uteslutning. Det krävs att man brutit mot reglerna på ett betydande sätt, säger Kaisa Kettunen, verksamhetsledare för Föreningen för hållbart skogsbruk i Finland.

Om en aktör som brutit mot reglerna uttrycker vilja att förbättra sitt arbete, finns möjlighet att stanna kvar inom certifieringssystemet.

Det är dock just detta som kritiker som Vertanen vänder sig mot.

– Det räcker att säga att man har ett förbättringsprogram och byta leverantör av skogstjänster. Då fortsätter allt som vanligt, säger han.

Sammantaget riktas hård kritik mot att certifieringen i praktiken används mer som ett marknadsföringsverktyg än som ett verkligt styrmedel för hållbart skogsbruk.

För konsumenter som vill göra hållbara val i butiken kan det därmed vara svårt att veta vad certifieringen egentligen garanterar. Såväl PEFC som FSC förekommer i dag på många träbaserade produkter i handeln – från byggmaterial till hushållspapper.

Hur framtiden för PEFC i Finland kommer att se ut återstår att se. Men kritiken mot dess trovärdighet fortsätter att växa, både inom och utanför skogsbranschen.

Källa: Yle