Tvärtemot den nyhet som nyligen florerade i media visar en studie av IVL Svenska Miljöinstitutet att papperskassen är klimatvänligare än plastpåsen. En stor anledning är att pappret tillverkas av förnybar energi.
Våra kassars miljöpåverkan är ingen ny fråga och vilken som enligt forskningen är det mest miljövänliga alternativet är omtvistat. Är det plast- eller papperspåsen?
– Att jämföra produkterna är komplext, säger Håkan Stripple vid IVL Svenska Miljöinstitutet till Skogsindustrierna. För att få en riktig bild av deras inverkan på miljön krävs en livscykelanalys. Den går ut på att studera produkterna hela vägen från råvaruutvinning tills de slängs eller återvinns.
När IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av BillerudKorsnäs 2016 gjorde just en livscykelanalys och jämförde fyra standardkassar visade det sig att papperskassen var överlägset bäst för klimatet. En plastkasse av återvunnen plast stod för mer än dubbelt så stort klimatavtryck som den ”vinnande” papperskassen. Bärkassarna som jämfördes var en papperskasse av nyfiber producerad av BillerudKorsnäs i Sverige (den placerade sig bäst), en av återvunnet papper från Europa (2:a plats), en av återvunnen plast från Europa (3:e plats) och en av bioplast producerad av rörsocker i Brasilien (4:e plats).
Studien nyanserar ett av de vanligaste argumenten mot papperskassen: att den orsakar mer klimatutsläpp än plast eftersom materialproduktionen är så resurskrävande. Det stämmer inte i nyfiberpåsens fall eftersom den precis som de flesta papper tillverkade i Sverige till mycket stor del produceras av förnybar energi.
– Det går åt förhållandevis mycket energi att producera nyfiberpappret men eftersom det huvudsakligen tillgodoses med förnybar energi blir klimatpåverkan låg, säger Håkan Stripple.
– Hade papperspåsen i stället tillverkats i ett land där man inte använder förnybar energi i samma utsträckning hade klimatpåverkan ökat. Avgörande är också vilken el som används för att producera påsarna. I Sverige används el från kärnkraft och vattenkraft som har låg klimatpåverkan, i Europa kommer elen oftare från fossila bränslen.
