KM8 – ett digitalt flaggskepp 

Foto: Stora Enso

Med sina 300 meter och produktionskapacitet på 455 000 ton per år är KM8 på Skoghalls bruk en av världens största kartongmaskiner. Här drivs sedan flera år tillbaka ett mycket ambitiöst digitaliseringsprojekt vars mål är att sätta KM8 på kartan som en digitaliseringsreferens för hela världens pappersindustri. 

Den kartongmassa som matas ut från KM8 återfinns i 10 procent av alla vätskekartonger – globalt sett. Nästan en sjättedel av all vätskekartong i världen har sitt ursprung i någon av Skoghalls bruks två kartongmaskiner. Det ger en konkret bild av vilka volymer som tillverkas här – och mer än 85 procent av produktionen går på export. 

Moderniseringen av KM8 omfattar en hel palett av automations- och digitaliseringslösningar - fördelade över flera år - vilka syftar till att öka KM8:s maximala produktionshastighet, digitaliseringsgrad och flexibilitet på maskinen. Projektet initierades redan för fem år sedan. 

 

Digitaliseringsvåg 

Även om KM8 är den senaste av Skoghalls kartongmaskiner, drifttagen 1996, börjar den bli till åren kommen.  

– Vi upptäckte att vi behövde byta ut delar på maskinen för att säkerställa tillgängligheten. Vi såg också att vi hade en outnyttjad potential på KM8, berättar Åke Ånesjö, sektionschef för automation på Skoghalls bruk, och fortsätter:  

– Vi insåg ganska snabbt att om vi gör ett så stort utbyte bör vi se längre än till dagens teknik. Vi bestämda oss för att satsa på en bra, framtidssäkrad plattform som kan anpassas till den digitaliseringsvåg som kommer.  

– Det är den plattformen vi håller på och bygger nu. 

 

Utspritt över tid 

Åke Ånesjö och hans kollegor Tony Edblad och Choy-Hsien Lin poängterar att det inte är maskinutrustning de bytt ut. Det är industriautomationssystemens elektronik och drivsystemets frekvensomriktare som är utbytt. En stor del av projektet är den nya mjukvaran som är anpassad till just KM8.  

– Om man ser maskinen som en människa är det hjärnan vi bytt ut. 

Projektet har delats upp i fyra faser som spänner över lång tid – och det av ett viktigt skäl. Det skapar möjlighet att integrera förbättringar, som ett enkelt utbyte 1:1 inte hade gett:   

– Här ville vi samtidigt göra förbättringar genom att pytsa in vårt kunnande, så som underhållspersonalens och operatörernas. Alla grupper ska vara med och bidra. Då är det bättre att sprida ut projektet över längre tid och inte göra allt på en gång. 

  

De fyra faserna  

De fyra faserna motsvarar olika delar av kartongmaskinen. Den första och andra fasen avser uppgraderingar av drivsystemet med tillhörande automationssystem samt DSC-systemet (industriautomationssystemet) för processtyrningen av mälderiet. De faserna är redan implementerade. Den tredje fasen innefattar DSC-systemen för tork och bestrykningsdelen samt MSC-systemet (maskinkontrollsystemet) för glättar, bestrykning samt upprullning.

Den fjärde fasen omfattar uppgraderingar av DSC-systemen samt MSC-systemet för våtändan (vira och pressparti)  vilket kommer att leda till ett nytt styrsystemsplattform på hela kartongmaskin.  

 

– Det här är så klart inte det enda vi gör. Vi har bland annat sedan tidigare uppgraderat med ett ganska avancerat kamerasystem för kvalitetskontroll.  

 

Rätt inställning  

– Digitalisering handlar mycket om arbetssätt också, om vilken inställning vi har. Nu tittar vi inte bara på vad som går att göra med tekniken utan att det ska gå smidigt att använda också, betonar Choy-Hsien Lin, digitaliseringsansvarig på Skoghalls bruk. Åke Ånesjö framhåller också att det är viktigt att systemen är kompatibla med varandra: 

– Det får inte vara för många gränssnitt. Det är bra om alla systemen pratar med varandra på ett väldigt enkelt sätt, säger Åke Ånesjö. 

 

Ett annat sorts ”gränssnitt” 

Tony Edblad betonar också betydelsen av ett annat sorts ”gränssnitt”, det mellan de olika arbetsgrupper som berörs av den digitala plattformen. Det handlar om totalt ett 50-tal personer som aktivt bidragit i projektet. 

– Det går inte att nog poängtera hur viktigt det är med samarbete över olika arbetsgrupper och kompetenser. Hur duktig personal du än har så är det i gränssnittet mellan dem som det händer saker – det är nyckeln, säger han och fortsätter: 

– Vi i projektledningen har lagt stor vikt vid teamarbetet, och alla har stöttat projektet fullt ut. Och vi har inte stött på något motstånd överhuvudtaget utan man har gått in i det med hull och hår. 

Den positiva responsen kan också hänga ihop med slutanvändarna, det vill säga operatörerna, varit med om att utforma både användargränssnittet och automationslogiken.  

 

Digital tvilling 

Till sitt stöd har projektet haft en så kallad digital tvilling, som Choy-Hsien Lin liknar vid en flygsimulator.  

– På den har operatörerna och ingenjörerna kunnat testa hur olika funktioner faktiskt fungerar, säger Choy-Hsien Lin som räknar med att den digitala tvillingen kommer att fortsätta användas på det sättet. 

I den digitala tvillingen övar operatörer upp sig inför uppstarten av det nya systemet så att övergången från det gamla till det nya systemet blir så störningsfri som möjligt.  

– Vi har även lagt stor vikt i uppstartsfasen. Vi fick absolut inte förlora tid i den. Vi har ju kunder att ta hand om också, inflikar Åke Ånesjö. 

 

Som en självkörande bil 

Choy liknar den digitala plattformen vid farthållaren på en bil där den inbyggda intelligensen som känner av framförvarande bil och håller avståndet till den. 

– Dagens digitala plattform är ingen självkörande bil, men det motsvarar Teslas autopilot, filosoferar han. 

Kommer ni då att nå ett ”självkörande”, obemannat stadium helt utan operatörer?  

– Väldigt många delar klarar bara människor. Så är det hittills och ganska lång tid framöver. Det är bara operatörerna som har helhetsbilden, kreativiteten, flexibiliteten och erfarenheten – det kan inte ett AI ersätta.  

 

AI-tjänster 

Skoghalls bruk är redan inne och nosar på AI-tjänster och den digitala tvillingen ses som en bra grund för den utvecklingen. 

Åke Ånesjö ser framför sig en fortsättning på digitaliseringsprojektet efter 2020. 

– Resan har inte tagit slut 2020. Då kommer vi fortsätta utforska nya digitala möjligheter som vi lagt grunden för. Redan idag hjälper olika AI-tjänster operatörerna med att uppmärksamma potentiella problem. 

AI är särskilt användbart när det gäller att hantera stora datamängder och det är just vad ett stort kartongbruk genererar när det är i drift. 

– Det kan röra sig om 50 000 olika signaler på en maskin, vilket är omöjligt för en enskild person att hålla reda på. men där kommer AI in och kan någorlunda lätt ta fram användbar information.  

Globala förändringsprocesser påverkar oss hela tiden och satsningen placerar Skoghall i framkant i utvecklingen och med möjligheter att ta nästa steg. 

– Skoghalls styrka är att leverera produkter till marknaden för vätskekartong och CKB med en mycket hög uthålligt jämn kvalitet. Vi har stabila produkter och ligger i framkant vad gäller utveckling, både av produktportföljen men också utveckling av resurssnåla produkter, betonar Åke och Tony. 

 

SSG Onsite 

Skoghalls bruk har nyligen avslutat sitt höststopp, ett en och en halv veckas revisionsstopp då man bland annat bytte ut en viralåda. Då passade man också på att köra en digital säkerhetslösning, appen SSG Onsite, i skarpt läge för läge för första gången.  

Mindre avancerad än en AI-tjänst rönte appen ändå stor uppskattning - inte minst bland de många externa entreprenörerna som fick uppdaterad säkerhetsinformation direkt i mobilen i form av pushnotiser. Ett sådant meddelande kunde till exempel lyda ”Undvik området vid kokaren kring på grund av höga lyft där”, berättar Mikael Forseryd, projektledare för underhållsstoppet. 

– Entreprenörerna var nöjda med informationsutbytet genom appen, tillägger Mikael som känner till att flera andra massa- och pappersbruk redan använder appen. 

Revisionsstoppet sysselsatte omkring 900 externa entreprenörer. Det räckte dock inte med att dessa laddade ned appen för att vara på den ”säkra” sidan - de måste också genomgå säkerhetsutbildning kring lokala rutiner och regler innan stoppet.  

Text: Simon Matthis